Var inne i kyrkan på lunchen igen

Jag delar upp dagen i två delar nu för att orka med. Klarar jag den första delen så har jag bara hälften kvar. Brukar tänka så när jag tävlar också.

I loppen så stannar jag aldrig vid energidepåerna men det gör jag i vardagens lopp. Så idag åt jag min lunch väldigt fort för att hinna in i kyrkan en stund. Gjorde ju så igår och då fick jag sällskap av två andra killar. I dag så kom en präst fram, tog i hand och visade en kort stunds mänsklighet, omtanke och värme.

Har funderat mycket på det där med kyrkor. De står där och de flesta i samhället vill ha det så. Det finns anställda och frivilliga som verkar i dem. Det pågår regelbundna aktiviteter och det fins en liten kärna av aktiva gudstjänstfirare. Allt enligt invanda mönster och rutiner och då verkar det som om samhället vill ha det så och att det är okey.

Hur är det när jag använder den för att söka tröst, stöd, styrka och vägledning? Är det okey? Vill vi ha det så? Fungerar det, eller är kyrkan bara en byggsten av många andra byggstenar i samhället och den är okey så länge den ser ut som den ska och följer de gamla vanliga rutinerna?

Är den en kuliss eller är den en plats att få vara människa i?

Christer Hansson

3 svar till “Var inne i kyrkan på lunchen igen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.