Klappat och klart. Del 1

En söndag i mitten av november, vanligen några minuter före tolv, glider ridån upp inför tusentals förväntansfulla ögon på Hamngatan i centrala Stockholm. Folk har köat i timmar för att få en glimt av de spektakulära scenerna i fönstren. NK:s skyltsöndag är en påkostad tradition. Skyltningen planeras ett år i förväg och varje år har ett speciellt tema.
Veckorna innan premiären jobbar personalen febrilt bakom de neddragna plåtgardinerna – ett hemlighetsmakeri som förstås hjälper till att bygga upp förväntningarna. När gardinerna äntligen hissas upp är de enorma skyltfönstren sprängfyllda med magisk jul. Ett unisont >>åååhhh<<sorlar genom publiken.

NK:s skyltsöndag markerar startskottet för julhandeln. 50 000 människor strosar genom gallerian en sån här dag. 50 000 fridfulla själar. Ur högtalarsystemet strilar den trivsamma >>Jingle Bells<<. Man lallar runt och småler åt vad som komma skall. Flera veckor kvar till jul. Allt är lugnt. Koll på läget. Kanske köper man ändå den första julklappen. Ja, man måste förstås inte , men det skadar ju aldrig att vara ute i god tid så jotamejtusan, man slår till. Och så fylls bröstet av den där milt berusande tillfredsställelsen den goda framförhållningen reserverat åt sina utövare.

En månad senare är stämningen som förbytt. Stressen har anlänt och landets gallerior är knökfulla av sista minuten-shoppare. På en del av de stora varuhusen stängs rulltrapporna av med jämna mellanrum för att trängseln inte ska bli direkt farlig. Somliga får något jagat i blicken. Ju närmare julafton, desto större oförståelse när den tilltänkta gåvan är slut. Hetsen skapar nolltolerans för missöden.
En före detta anställd på NK:s leksaksavdelning berättar om en jäktad herre som skulle köpa ett leksakståg till barnbarnen. När expediten glömde att ta av prislappen före inslagningen brast det fullständigt. Mannen sprang runt och gormade >>jäntjävul<< efter den unga expediten som förskräckt tog skydd bakom disken.
Helt oförstående är jag inte. Jag vet själv hur obarmhärtig en galleria kan te sig dagarna före jul. Klämmiga julhymner sipprar ur högtalarna, armbågarna är sylvassa och framme vid kassan ringlar köerna feta och klibbiga som daggmaskar. I innerfickan bränner listan med allt som ska köpas. Man andas djupt och rabblar mantrat: Jul är kul. Jul är…

Det brukar heta att sanningen är krigets första offer. När julhetsen bryter ut är det vår omsorg som ryker. Vi hinner inte handla några nydanande julgåvor så vi hemfaller åt de ständiga backup-alternativen: en bok, ett par kalsonger, en flaska parfym, ett presentkort…Vi slarvar och tänker:>>Jaja, nästa jul får jag väl satsa lite mer. Jomen allvar, näst jul ska jag verkligen anstränga mig, då ska jag vara ute i god tid.<<

Texten är ursprungligen skriven av Christian Daun och är hämtad av mig ur Julboken

Christer Hansson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.