Det här är en aspekt som jag inte tänkt på men som är så självklar när jag ser den. Det är allt för vanligt att skylla på den drabbade och att det bara är dennes ansvar

Jag gick inte in i någon vägg. Jag blev mobbad på jobbet och på nätet och sviken av människor som jag litade på. Det ledde raka vägen till psyket. Därifrån har vägen varit lång, svår och krokig. Andra har blivit utsatta för andra typer av övergrepp: våld, sexuella övergrepp, krig, tortyr, förföljelse.
Gemensamt för många av oss är att vi får diagnosen posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det innebär bland annat att vi återupplever händelsen om och om igen, att blotta åsynen av våra mobbare, torterare eller gärningsmän, på stan, på teve, i en tidning, skapar dödsångest. Att vi ständigt är på vår vakt…
Visa originalinlägg 335 fler ord