Att växa kan vara annat än att blomma

Jag älskar att vara här och göra det jag gör och umgås med de andra.  

 Har på ett eller annat sätt hållit på med Katekumenatet sedan 1997 och förundras ändå varje år över min vandring från sökande efter något att fylla tomrummet och längtan med till att få återkomma hit som kursledare.  

 I några år har jag blommat ut i den rollen men nu är det bara bladen kvar, så som på en vacker orkidé som tappar blommorna för att så småningom komma tillbaka i ny blom. 

Det är skönt att få vila i det och det känns som om något landade i mig och gav en fördjupning, som att gå in i en ny katekumenatsfas. 

Dagen har varit bra och intensiv, fullt blås från början till slut. M och jag ses bara en gång per år för att göra detta tillsammans och utifrån de förutsättningarna är vi riktigt bra och jag lär mig fortfarande av henne. 

Njuter av alla möten och berättelser, det är lite som att vara i paradiset vilket i och för sig stämmer då lokalen vi är i heter just så. 

Nu är det läge att sova så att jag orkar leverera i morgon också. Ska utöver grundkursen hålla i ett seminarie med namnet ”samtalsmetoder i praktiken” samt utföra mitt hedersuppdrag, att tända påskelden 🙂

Christe Hansson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.