Dagens predikan

Min återberättelse av den:

Kan vi spegla våra liv i Jesus dop? Hur gick det till? 

Jesus tog ett beslut och bestämde sig för att säga ja till Guds kallelse och det uppdraget som låg framför honom. 

Vi vet inte så mycket om Jesus innan han döps, men efter dopet desto mer. Det finns ett helt liv innan han döps, typ 30 år. 

Vilka tilltal har kommit till honom, vilka möten har hjälpt honom, har han haft någon att spegla sina tankar med? Hur har hans mognadsprocess i livet sett ut? Har han som snickare haft tid och ork att fundera överhuvudtaget. 

När han låter sig döpas är det ett nytt och okänt uppdrag han bestämmer sig för att anta. Han gör det som en solidarisk gest till var och en av oss samtidigt som det betyder något personlig djupt för honom som skulle ge honom styrka ända fram till korset. 

Du är min älskade, du är min utvalde, blev ord som skulle räcka ända fram. 

När du går genom eld och vatten så var inte rädd! Om du ändå är rädd så är Gud med dig. 

Var Jesus rädd inför verkligheten? Var han rädd när han släppte tagen och fotfästet och skulle börja umgås med främmande människor? Eller var han stor och stark som klarade allt?  

Profetorden från Jesaja om att inte vara rädd kanske gav honom styrka. 

Du är min älskade, du är min utvalde!

Jesus döptes in i den mänskliga gemenskapen, in i världen och så är det med våra egna dop. Vi döps in i ett sammanhang och världskyrkans gemenskap där alla får plats med sina egenskaper och egenheter. 
 Christer Hansson

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s