Med mina mått mätt en söndagssovmorgon och jag hade ju sprungit veckans långpass redan på lördagen för att få ihop planeringen så det blev en 6-kilometerslöpning i Backadal innan frukost. 
Det kändes vår i hela existensen som fyllde sinnet med välbehag. 
Packade bilen efter frullen, spelade flipper
checkade ut och körde den dryga timmen till GeKås 
Där var det lugnt med deras mår mätt så det blev behagliga shoppingtimmar utan stress och köppress.
Blev varse att man ser aldrig så eländig som man gör i en provhytt
Sträckkörde hem till Örebro och kom fram runt kvällningen.
Christer Hansson
Fniss…..för mig skulle det vara rena rama mardrömmen att ta mig in där!
Önskar dig en fin måndag
Ja, det är nog så, en del älskar det, andra inte 🙂
Ja absolut. En gång i yngre dar, då familjen var på väg hem efter en vecka på västkusten funderade vi på att ge vika för barnens tjat och närmade oss…. Då vi var riktigt nära tittade barnens far och jag på varandra med fasa i blicken…. aldrig i livet – sa vi och åkte raskt förbi, till barnens besvikelse!
Yngsta barnet var dit för ett halvår sen med kompisar. Efter hemkomst frågade jag, handlade du något? Nej, svarade hon bistert! ??? Vad nu – är hon arg tänkte jag. Kommer du att åka dit igen nån gång då, undrade jag? Nej, aldrig i livet, svarade hon.
Men en fd sonhustru ville åka dit. Sonen vägrade. Hon åkte med kompisar. Och gör det än idag ibland.