Carl Theodor Knapp, kallad CT kom vandrandes som ettåring och ingen vet varifrån. Efter några veckor i kvarteret flyttade han in hos mig och blev kvar i 15 år. Huset, trädgården och närliggande omgivningar var hans allt, det var hans ute brukade jag säga till honom.
Han var företagsam och anställde både grävlingar och igelkottar och klagade som mest att det var svårt att hålla sig med bra personal och fick göra mycket av jobbet själv.
Han ville alltid vara med och greja och ingen kunde som han använda tassarna för att fixa till en handduk eller kudde. Han var mycket för att ordna med textilier och det tror jag han hade med sig från tiden han strök runt, det var viktigt att kunna fixa till boendet för natten.
Han kände och kände igen många och gick i stugorna för att bli matad med köttbullar. Ljudet av mina cyklar och bilar kände han igen och kom springandes när jag närmade mig.
Stora tassar, stark och stabbig, snabb och en hejare att fara upp och ner i träd.
Många gånger lade han en hussefälla med den inbjudande magen öppen för kel för att snabbt slå igen fällan med sina tassar och klor som sparkade och rev i handen.
Han var en riktig knegare och lirare som jag alltid bytte några ord med och nu i morse fick han somna in pga akut sjukdom.
Jag saknar dig CT och du finns för alltid i mitt hjärta.
Alltid tråkigt då man mister ett älskat djur. Men ni fick ju i alla fall många år.
Ska du så småningom skaffa katt igen?
Ja, tufft att mista dem. Får se om det blir någon ny framöver.
Älskade älskade knäppkatt. Tårarna tycks aldrig ta slut och det är så fruktansvärt tomt utan honom. Tack för att vi fick ta en så stor del av hans liv och få lära känna den fantastiska personlighet han hade. Det blir aldrig detsamma igen.
Han var mycket speciell och egen.