Han brukade sitta på passagerarsätet när han åkte bil med mig, så jag placerade honom där i dag när vi åkte till krematoriet. Kände hans närvaro under resan och nu är han bortlämnad för att kremeras nästa vecka.

Känns sorgligt och fint samtidigt. Livet måste gå vidare och allt få ett avslut och det känns som att CT och jag fått det fina avslutet nu när han gör sin sista resa i den här formen.

Han ska snart omtransformeras till ny energi och stoft som ingen vet vad det blir för nytt av när det återförs i det eviga kretsloppet.

Hans själ hoppas jag förädlas till något fint.

Christer Hansson