Tränade och fixade med husvagnen på förmiddagen. Det där med att tömma toan, fylla på vatten och sånt, så det hann bli lunch och lite till innan jag kom iväg till stranden. Inte för att jag hade några förhoppningar om sol utan mer för att ligga i värmen och koppla av.

Träffade min gamle sommarkompis på våran ”hemliga” strand och han har hunnit fylla 80 och är vigör och rolig som en 50-åring. Han bubblade på som vanligt och rev av den ena dråpliga berättelsen värre än den andra och höll aldrig på att komma hem dit han var på väg.

När han väl vinglade iväg på cykeln genom skogen på den smala stigen dök nästa gubbe upp, inte fullt så gammal, men ändå äldre än jag och han lyckades prata bort ytterligare en timme på den stund jag tänkt koppla av, men goda relationer är viktigare än något annat för en människa så jag pratade tillbaka medans molnen sprack upp och vi badade i solsken.

Lagom till att den gubben vinglade iväg på sin cykel genom skogen ringde dottern och berättade att de var klara på slottsruinen och frågade om jag ville följa med och äta glass på Borgholm glass och det villde jag, som ungarna säger.

Solen hade ändå gömt sig igen och jag vinglade in i skogen på min cykel.

Christer Hansson