Min dotters husvagnssemestrar tillsammans med mig handlade mycket om att sitta på helspänn och hoppas att den rackliga bilen skulle hålla hela vägen dit och hem.

Jag bibehåller den traditionen trots att jag ser till att serva Volvon som man ska och i måndags var det dags igen.

Svängde ut på vägen in i den oändliga kön av bilar på väg till Borgholm för att äta lunch på Robinson Cruise då ett ökande missljud kom från motorn.

Hann tänka vilket jäkla stopp i trafiken det skulle bli om bilen stannade just där och lyckades svänga in på en bygata och stanna på en gårdsplan för att kunna konstatera att det var dags att ringa efter en bärgare.

Mina gäster åkte egen bil och kunde komma och hämta mig där bilen stod med huven öppen och något försenade kunde vi äta våran planerade lunch.

Fick låna deras bil för att åka tillbaka och tömma min Volvo innan bärgaren kom.

Därefter blev det mer anpassade aktiviteter utifrån att en bil saknades i sällskapet så som att promenera i slottsskogen och äta Borgholms glass.

Passade på att köpa ihop lite godsaker och champagne att lägga i en kort och få inslaget i cellofan som en uppvaktning till min dotter och hennes fästman eftersom han hade friat till henne dagarna innan under fläderblomstern vid slottsruinen.

Christer Hansson