Nu har det gått ett dygn sedan pappa lämnade jordelivet och tomheten är påtaglig.

Cyklar ju förbi sjukhuset där vi har träffats så många gånger det senaste året så att det blivit en del av min livsrytm och nu är det över.

Saknar att kunna sitta bredvid honom för att prata eller bara dela tystnaden.

Han lämnade oss i går kväll när luckan uppstod och ingen av oss var på rummet.

På förmiddagen fördjupade jag mig i mina aktieportföljer och lunchen bjöd en kompis på.

Städade vardagsrummet på sena eftermiddagen och plockade bort den röda tomtejulen.

Skulle ja tränat, men det blev för sent innan middagen så jag ställde in.

Så

Blev det kväll och första dygnet utan pappa hade passerat.

Christer Hansson