Langtidsvarsel for Borlänge, Dalarna (Sverige) – yr.no.
Festivalvädret 🙂
Jag lämnar ensamheten bakom mig
Någonstans
Som om den inte fanns
Den första resan tar jag inom mig
Slår upp mina ögon
För en annan värld
Ingen kan älska som vi
Bortom låsta portar finns ett lyckans land
En ändlös tid av kärlek trevar sig fram
Ingen kan älska som vi
Eric Amarillo Inga kan älska som vi – YouTube.
En fullbordan på den bästa låten 🙂
Det har skrivits tusen rader, Karin Boyes knoppar brista.
När mitt hjärta öppet blöder, då finns bara två ord över.
Fy fan, fy fan, fy fan, fy fan vad det gör ont.
Fy fan, fy fan vad det gör ont, fy fan när kärlek river ut.
Varför skall jag ens försöka, inga ord finns kvar att söka
Fy fan, fy fan, fy fan, fy fan, fy fan vad det gör ont.
Fy fan, fy fan vad det gör ont.
Fy fan, när kärlek rinner ut.
Fy fan, fy fan vad det gör ont, fy fan när kärlek rinner ut
Fy fan, fy fan vad det gör ont.
Jag är lite för kort, inte märkvärdigt snygg, inte onödigt rik.
Hon är fotogenuqie, lite längre än jag, kanske något för ung.
Hon som alla vill ha, hon är alldeles för bra, vilka chanser har jag?
Halleluja, halleluja, det är dig hon vill ha.
Halleluja, halleluja, sån tur man kan ha.
Det är dig hon vill ha.
Med sitt gyllene snitt, kan hon få den hon vill, både kvinnor och män.
Alla vänder sig om, hon är tio poäng, vad är oddsen för mig?
Halleluja, halleluja, det är mig hon vill ha.
Halleluja, halleluja, sån tur man kan ha.
Halleluja, halleluja, det är mig hon vill ha.
Flera gånger om dan, får hon skamligt förslag, för sitt vackra behag.
Men hon låter dem va, det är mig hon vill ha, sån tur man kan ha.
Halleluja, halleluja, halleluja.
Halleluja, halleluja, det är mig hon vill ha.
Halleluja, halleluja, sån tur man kan ha.
Halleluja, halleluja, halleluja.
Halleluja, halleluja, det är mig hon vill ha.
Halleluja, halleluja, sån tur man kan ha.
Det är mig hon vill ha.
Jag kan ha räknat sekunderna som gick
Mellan ljuset, och åskans dån
Jag kom på mig själv med att undra för ett ögonblick
Om du var på väg hit, eller härifrån
Det tysta ekot är av ett slag för sig
Det kommer ensamt, om det är nåt att ha
Vad du än gör ta inga råd från mig
Jag vet, de fungerar inge bra
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra
Jag hörde din röst på en ödslig kyrkogård
Jag måste ha träffat, din frekvens
Diskanten var svagare, diktionen mindre hård
Det var som att tonen, var en väns
Det är lätt att se hur sjuk man en gång var
När såren läker, och regnet känns
Gör din tolkning, häll mig full med svar
Rita figurer, och dra en gräns
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra
Jag kan ha glömt din vaksamhet, jag söker inte mer än sympati
[Eller jo det gör jag visst]
Inga kan ta fel på varann som vi
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra
Jag ligger gömd under löven
jag ligger gömd under snön
Jag har fastnat med händerna i marken
i minnet från en mardröm
Jag är så långt ifrån dig
som i ett annat land fast nära ditt
När allting verkade enkelt i mitt liv
när du kände dig utestängd från mitt
Jag försöker men jag förlorar varje gång
antingen lämnar dom mig eller så lämnar jag dom
Jag skulle förstå om du ändrade dig
och vände om
Åren går in i varann
och jag inser att tiden är kort
Årstiderna smälter samman
Och jag vill minnas det
jag en gång glömde bort
Och du som gått vid min sida
säg mig, verkar jag tyngre nu
Jag har varit så trogen, det jag tror på
och hållit på förlåt som längtat ut
Jag försöker men jag förlorar varje gång
antingen lämnar dom mig eller så lämnar jag dom
Jag skulle förstå om du ändrade dig
och vände om
Om du lutar dig mot solen
om jag lutar mig mot dig
Jag blir bättre med tiden
om du har tålamod med mig
jag går i vinterskor på hösten
alltid förberedd för storm
jag kan tänka tills det knappt finns nått kvar
jag har känslor utan uppehåll
jag har förlorat en tävling
men vunnit ett vad
har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av
och jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat mellan och det är bra
jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag
när jag träffar gamla vänner
har jag ingenting att säga dem
dem ställer för många frågor
och jag, jag bidrar inte med nått
och jag ångra det lilla jag säger
eller dra ett allvarligt skämt
jag tycker mig höra mig vad dem tänker; ”är hon sådär jämnt?”
och jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat mellan och det är bra
jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag
jag kan sitta själv i parken tills solen ändrat färgen i mitt hår
jag kan offra allt jag har för ingenting
ja, jag sträcker mig så långt det går
men jag behöver dig, kom hit och rör om
jag behöver nått att skriva om
jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat mellan och det är bra
jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag
jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat mellan och det är bra
jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag
man måste genom skam
man måste genom drömmar
Man måste dö några gånger innan man kan leva