Allting blommar och mognar vid fel tillfälle. Jag hinner liksom inte med. I dag har jag lagt fullt fokus på att olja in trädäcket och det gav ju resultat.
Det innebär att allt annat inte har blivit gjort, så funkar det. Bara det jag sätter händerna i blir utfört.
Så här ser det ut i min trädgård nu
Och jag skulle vilja ägna mer tid till den och framförallt njuta mer av den än jag gör. Kände lite dåligt samvete över att hallonen börjar bli klara och att de bara förfars.
Några timmar efter den känslan stod det två pojkar med en plastbunke i handen och frågade om de fick plocka bär och menade hallonen. – Vi vill bara ha lite grann för att göra paj.
Det här var två barn, troligtvis födda i Sverige med föräldrar som kanske kommit hit från annat land. Varför jag nämner det är för att det är bara de och äldre damer som kommer in och frågar om de får ta frukt och bär och jag gillar när de gör det. Så vid skördetid brukar jag ha lite tanter och grannar från bostadsområdet inne i trädgården för att ta för sig.
Jag odlar medvetet så att det växer utanför staketet så att förbipasserande kan ta för sig utan att fråga. Vill de komma innanför så får de fråga och då är det välkomna. Jag har ett sånt överflöd att det räcker till alla som vill ha.
Men det är inte så självklart för mig att dela med mig. Jag är som Tyko Jonsson, Karl-Bertil Jonssons pappa som utbrast ”Sa och sa, det var ju min tallrik!!!” Just det där att bevaka det som är mitt och hålla på reviren. Vet inte var det kommer ifrån, kanske från min småborgerliga uppväxt där man höll på sitt (morsan undantaget).
Jag är också uppväxt i en miljö och tidsanda med en del fördomar och det är därför jag nämner att de två unga pojkarna som artigt frågade om de fick ta bär såg ut att ha ett ursprung från annat land. Då måste jag kämpa mot två urkrafter som finns inom mig, cementerade fördomar och det borgerliga tänket om att den är mina bär.
I dag har jag kommit så långt att jag kan sticka hål på mitt gamla jag, för ett sådant finns det, och vänligt säga till pojkarna – Klart ni får, vi går ner och plockar tillsammans. Och verkligen mena det.
Jag hoppas också att de där två pojkarna kan få fina minnen att prata om när de bli äldre. – Kommer du ihåg när vi var hos gubben i det gula huset och plockade bär? Han som var lite konstig och sov i bilen på garageuppfarten, men som alltid var juste mot oss.
Om ni letar lite i min blogg kommer ni att hitta en berättelse om när jag satt i bilen för att vila och det kom tanter för att hämta päron som jag lovat dem och jag var ”tvungen” att gömma mig för dem för det hade varit ännu konstigare att helt plötsligt kliva ut ur bilen efter en så lång stund. Tror att det var förra hösten
Så välkomna att ta bär och frukt, bar ni frågar först. Ni hittar mig troligtvis i bilen.
Christer Hansson
Christer Hansson · Grill Studios 