Efter att jag hoppat bomben från bryggan med den vackra solnedgången som kuliss så satt jag och chillade hos C&C, moster och småkidsen.
– Hon kanske sover över i Borgholm i natt
– Va!! Kommer hon inte hem?
– Om hon bara går på Harrys så skulle hon komma hem, men om de fortsätter till Strand så sover hon över hos kompisarna
– Jaha (med förvånad ängslan i rösten)
Hon är stor nu våran tjej. När hon är i Uppsala tänker jag inte på det och får oftast i efterhand reda på bad hon gjort och varit med om men när vi lever tillsammans som nu så är det samma omtanke och beskyddande känsla nu som när hon var tre år. Tror att det är samma sak för C. Och där sitter vi, mamma och pappa till våran vuxna dotter och kan inget göra. Hon är stor nu och styr sitt eget liv.
Det fick oss att minnas åren som gått, även moster och hennes styvfar har minnen från hennes barndom.
Det fanns en tid när det stora äventyret var att med egen peng gå ner till kiosken för att köpa godis och glass. Några år sedan gå ner på byn för att handla i butiken. Därefter bara uppe lite senare på kvällarna för att stå och hänga nere vid restaurangen där killarna fanns. Ytterligare några år senare stå och hänga utanför någon bar eller nattklubb här på byn till att nåt år senare faktisk ha åldern inne för att hänga inne på dem.
Sedan kom åren då hon tog cykeln in till Borgholm för att göra nattlivet där och buss till Kalmar för övernattning. Något år efter det tog hon pappas bil och for iväg.
Därefter har hon blivit vuxen och väljer att hänga med sin familj och vila upp sig från studier och arbete. Men nu valde hon att fara iväg med en reservation för att kanske sova över i Borgholm och här ligger jag i husvagnen och C i stugan med en liten ängslan över dottern som är ute på galej och ett öppet öra för om hon ska dyka upp mitt i natten.
Christer Hansson