Etikett: självförtroende

Är på en föreläsning med Petra Krantz Lindgren och det här är mina stolpar från den.

– Vad är självkänsla?
– Ur en händelse skapas en känsla när Petra lurar publiken att några ska pekas ut för att komma fram för att prata. Tänka-känna-handling-händelse cirkeln.

Vad är målet i vuxenskapet eller föräldraskapet?
Vad vill vi bidra med för egenskaper till våra barn?

Det finns positiva tänka-känna-göra-händelsecirkel och det finns negativa sådana. Vad är det som gör det ena eller det andra?

Definition av självkänsla: kärnan i en människa. Jag duger som jag är och är värd att älskas för det. Att känna sig viktig och värdefull för de som är viktiga för mig. Självkänsla är inte en konstant egenskap utan är en konsekvens av hur vi bemöts av andra människor.

Om man upprepade gånger får höra att man inte duger så börjar man tro det.

Självkänsla är varandet.
Självförtroende är görandet.

Att våga vara otillräcklig är modigt och är självkänsla.

När självkänslan sviktar så påverkar det på sikt självförtroendet.

Självständighet och våga sticka ut är självkänsla

Självkänsla frodas i gemenskap där jag vågar visa mina känslor.

Självkänsla hör ihop med empati, att våga se sig själv och andra.

Självkänsla är att visa respekt för andra. När självkänslan sviktar så letar man efter någon som är lite sämste än en själv.

Vad är det som gör att man väljer den positiva eller negativa cirkeln?

En bra vecka och en dålig vecka. I vilken av dem har vi resurser att bemöta andra människor väl, anta utmaningar, klara av familjelivet osv?

Ett barn som har en bra vecka tar för sig. Ett barn med en dålig vecka drar sig tillbaka eller beter sig destruktivt. Att bli sedd för det destruktiva är bättre än att inte bli sedd alls. ”Min själ lyser i tomrummet” och det är värt ett litet pris för att få kontakt.

Vad gör vi när barn beter sig illa? Vi skäller på dem och deras självkänsla sviktar, barnet beter sig då ännu lite sämre och får då mer skäll och den nedåtgående spiralen är ett faktum.

Barn hämtar näring till självkänsla på samma ställe som vuxna, i relationerna. Där vi mår bra i relationerna byggs våran självkänsla.

Många gånger så får orden för stor betydelse i tanken om att skapa självkänsla. Det viktiga är hur vi säger det.

Okey- hagen:
Du är okey, jag är okey=respekt
Du är okey, jag är inte okey= otillräcklighet
Du är inte okey, jag är okey=Överlägsenhet
Du är inte okey, jag är inte okey=Hopplöshet

Om man inte är i respektrutan blir det sändningsfel i kommunikationen.
Vad är det som gör det svårt för mig att stanna i den respektfulla rutan?
Vi flyttar oss i rutorna utifrån situation och vi kan göra det i relationer till andra.

Grunden för självkänsla är att känna sig viktigt inför de människor som är viktiga för mig.

– Tre lager av ringar. Ytterst är human having, därefter human doing och längst in human being. Att mötas längst in skapar självkänsla. Att mötas i det man gör, vad fint, bad duktigt, vad långt mm. Om vi förstärker det skapar vi ett barn som tror att det är sina prestationer. Vad händer om man misslyckas i sina prestationer? Många utbrända människor lider troligtvis av det.

Så när ett barn visar en teckning så bry dig om på ett intresserat sätt och ställ en massa frågor istället för att bara berömma. Barnet känner sig då sett och självkänsla skapas.

Ställ nyfikna frågor typ:
Om du var osynlig vad skulle du göra då?
Om du fick tillverka en egen glass, vilken smak?
Om du hade ett par extra ögon var skulle du sätta dem?

Istället för de gamla vanliga om hur det var i skolan osv.

Ge uppskattning utan anledning. Positiv och ovillkorlig.

Behovsfokus
– Vad gör man när….frågor.
Svara då med en motfråga. Vilket behov tror du ditt barn har när det visar det beteendet? Vilket behov ligger bakom? Det gäller alla människor, vi gör allt för att vi har ett behov.

Det är skillnad på behov och strategi. Strategier använder vi för att tillgodose våra behov.

Barn har samma behov av kärlek, uppmärksamhet och närhet som vuxna. När de trotsar, vilka behov kan ligga bakom?

Ofta missar man de grundläggande mänskliga behoven som barn har.

Vid problembeteende, ta först reda på vilket behov som ligger bakom och sedan hur det ska tillgodoses med en annan strategi än det som inte fungerade.

– Trots. Det är barnets försök att få ett av sina grundläggande behov tillgodosedda. Och när barnen blir självständiga så blir de vuxna trotsiga.

Låt barnet vara med och bestämma mer. Fråga barnet om det finns något den vill bestämma om.
Fråga barnet om råd, de älskar det. Det skapar en känsla av att de kan.
Ge barnet utmaningar. Det skapar en känsla av att vi tror på dem.

tala ett personligt språk
Utan värderingar, anklagelser och påståenden.

Observation: Jag ser att det ligger kort på golvet
Behov: jag vill ha mer ordning än så.
Önskemål: Därför vill jag att du lägger korten i den blåa korgen nu. Vill du göra det?

(Om vi bestraffar och förmanar så får vi lydiga barn med dålig självkänsla.)

Om barnet säger nej så måste vi ta reda på vilket behov som ligger bakom och fråga barnet om det har ett förslag på hur våra bådas förslag kan tillgodoses.

Om en relation är sund så kommer detta automatiskt.

Tilltro
Genom att visa misstro så tar den sig uttryck hos barnet som då kommer att snubbla, göra sig illa med mera eftersom de till slut känner att de inte duger och kan.

Missriktad hjälpsamhet: När barnet berättar om något problem och vi ger rådgivning vilket skapar en känsla hos barnet att föräldern kan och vet mer. Ställ frågor istället om vad de kan göra, hur det kan bli då osv.

förstå
– Nu är det dags att åka hem!
– Nej jag vill inte!!
Vi tror att barnet bryter ihop men det är troligtvis så att barnet känner sig missförstått. Försök att förstå och möta i det. Låt barnet berätta. Ställ nyfikna frågor. Då känner barnet sig förstått och respekterat och självförtroendet växer. Ta barnet på allvar.

När vi nästa gång möter ett havererat barn så lyssna mellan raderna. Barn ska inte alltid få sin vilja igenom men låt dem få fram sin känsla och respektera den.

Sorg
Vi har svårt att hantera ledsna barn och försöker uppmuntra den med glada tillrop och falska förespeglingar. De hör mellan raderna om vilket budskap vi sänder.

Det finns inte bra och dåliga känslor, det finns känslor.

Barn kopierar oss så var så som vi vill att barnet ska bli!

Christer Hansson