Min älskade CT var lite långfredagsdåsig i natt när vi skulle sova.
(Christer Hansson)
Känns alltid lite högtidligt när jag fixar i ordning husvagnen inför säsongen. Fungerar allting? vad behöver repareras?
En rullgardin som jag tänkt att fixa länge nu hade trillat ner under vinterförvaringen så nu blev jag tvungen att ta hand om den 🙂
Lite vemod också. Lillis var alltid med ut i vagnen och tittade uppoffrande på husse med en blick som sa ”ska vi åka snart?”
Om det blir som jag ha tänkt mig så kommer hon att få åka den sista färden i vagnen till Öland för att spridas i backen där hon tyckte som mest om att vara. Jag saknar henne fruktansvärt mycket. Hoppas på att Marina kan komma att tycka om att följa med husse på husvagnsturer. CT får vara hemma och ta hand om hus och trädgård.
Utdrag ur en hunds dagbok:
08:00 Wow, hundmat – min favorit.
09:30 Wow, en biltur – min favorit.
09:40 Wow, en promenad – min favorit.
10:30 Wow, en till biltur – min favorit.
11:00 Wow, mer hundmat – min favorit.
12:00 Wow, barnen – min favorit.
13:00 Wow, trädgården – min favorit.
16:00 Wow, barnen igen – min favorit.
17:00 Wow, hundmat igen – min favorit.
18:00 Wow, leka med bollen – min favorit.
20:30 Wow, sova i husses säng – min favorit.
Utdrag ur en katts dagbok:
Dag 283 av min fångenskap. Mina tillfångatagare hånar mig fortfarande med bisarra små dinglande saker. De äter överdådiga kötträtter medan jag tvingas äta torra flingor. Jag står ut tack vare hoppet om att kunna fly och den lilla tillfredställelsen jag får av att förstöra några möbler. I morgon kanske jag kan äta upp en till växt. Jag försökte att döda mina tillfångatagare idag genom att kryssa mellan deras fötter då de rörde sig. Lyckades nästan. Måste testa den strategin längst upp i trappan. I ett försök att väcka avsky hos och avvisa dessa avskyvärda förtryckare såg jag till att spy ännu en gång i deras favoritfåtölj. Måste testa det på deras säng. För att visa mitt hemska sinnelag halshögg jag en mus och lämnade den huvudlösa kroppen på deras köksgolv. De kuttrade bara och agerade nedlåtande, klappade mig på huvudet och kallade mig ”starka lilla kisse”. Hm, det gick inte som jag tänkt mig. Under ett möte med deras medbrottslingar isolerade de mig. Jag kunde höra att de sa att isoleringen berodde på min förmåga att framkalla allergi. Måste lära mig vad det innebär och hur jag kan använda den till min fördel.
Jag är övertygad om att de andra som hålls som gisslan i detta hushåll är fjäskare, kanske tjallare. Hunden släpps rutinmässigt lös och verkar naivt lycklig när han kommer tillbaka. Han är utan tvekan , halvt från vettet. Fågeln pratar med människorna regelbundet. Måste vara en källa. Jag är övertygad om att han rapporterar varje steg jag tar. På grund av hans nuvarande placering i metallburen är hans trygghet säkrad. Men jag kan vänta. Det är en tidsfråga.