Christer Hansson · Grill Studios

Kategori: Katter

  • Prata med en katt

    När jag är ute och rör mig i världen, vilket nu är begränsat till min hemort så stannar jag alltid för en pratstund om jag möter en katt.

    Hälsar först och småpratar lite på avstånd och låter alltid missen bestämma om vi ska komma närmare varandra och i bästa fall få klappa den lite.

    De har alltid något att förmedla om livet och den syssla de oftast är mitt uppe i.

    Senast i veckan när jag var ute och sprang stannade jag och pratade med en katt-tjej som var ute och rörde sig i sina kvarter.

    Hon började snacka direkt och var lite gosesugen, så pass att det övergick till det där läget i gränslandet mellan att gosa och bitas.

    ”Inte bitas och slåss” sa jag till henne och då övergick det till att hon började tvätta en av mina löparstrumpor.

    Jag behövde springa vidare och tackade för samtalet och sakta börja springa igen. Vände mig om för att se så att hon också tog sig vidare till sitt.

    Christer Hansson

  • Besök av katter

    Efter att mina katter tog slut har det uppstått ett tomt revir på tomten som inte nyttjas.

    Förr var det alltid kattbråk om det där mina försvarade sina ägor.

    Det har varit katt-tomt i minst ett år, jag minns så dåligt, men på senare tid har jag haft besök av 2-3 katter som varit här när jag kommit ut.

    De är medvetna om att de är på ett okänt revir när de ser mig och försiktigt lämnar de tomten medans jag med så snäll kattröst säger till dem att de är varmt välkomna att nyttja mina ägor.

    Christer Hansson

  • Sniff

    Sniff

    Nu finns det en katt i familjen igen.

    I och för sig har vi min bästa kattkompis Nisse hos mina föräldrar, men nu finns det en i stan också för lilla Sniff har flyttat in hos min dotters syrror.

    Så liten, söt och kavat redan första dygnet och jag var bara tvungen att hälsa på henne i dag innan hon växer och blir stor.

    Christer Hansson

  • Saknar katt

    Mitt hem. Börjar få ordning på mitt hem igen efter att ha åsidosatt det pga att jag trodde livet skulle ta en annan väg än det som blev.

    Katt. Det jag känner saknas är en katt. Har ju alltid haft katter i huset och sedan CT flyttade och sedan fick somna in så är det katt-tomt.

    Kattsaker. Kattsakerna är fortfarande kvar i lägenheten, men nu packas de undan för stunden. Förhoppningsvis kan jag fylla huset med människor igen och förhoppningsvis en och annan katt.

    Nisse. Ligger nu i soffan hos morsan med sällskap av Nisse som också behöver vila en stund.

    Christer Hansson

  • Hämtade CT

    Har dagpendlat i början på veckan för att kunna fixa hemma på kvällarna och i går fick jag möjlighet att hämta askan av CT på Lekebergs smådjurskremering som har varit fantastiskt tillmötesgående och trevliga i hela processen. Har känts som ett värdigt och fint sätt att ta hand om CT nu när han vandrat vidare i sitt liv.

    Christer Hansson

  • Sista milen i bilen för CT

    Han brukade sitta på passagerarsätet när han åkte bil med mig, så jag placerade honom där i dag när vi åkte till krematoriet. Kände hans närvaro under resan och nu är han bortlämnad för att kremeras nästa vecka.

    Känns sorgligt och fint samtidigt. Livet måste gå vidare och allt få ett avslut och det känns som att CT och jag fått det fina avslutet nu när han gör sin sista resa i den här formen.

    Han ska snart omtransformeras till ny energi och stoft som ingen vet vad det blir för nytt av när det återförs i det eviga kretsloppet.

    Hans själ hoppas jag förädlas till något fint.

    Christer Hansson

  • Avskedsdag

    CT har legat Katt de parade hemma i huset som var hans eget valda hem och vi fick några sista timmar tillsammans innan jag behövde ta tåget till Stockholm.

    Kändes bra att hans kattsjäl fick vara där han trivdes och kände sig trygg innan den gick över till paradiset och vi var runt och tittade lite i trädgården och upplevde fina minnen.

    Jag jobbade och han var med mig så som han brukade när han kom upp till min lägenhet eller tog rast ute i trädgården.

    Christer Hansson

  • Min älskade CT har fått somna in.

    Carl Theodor Knapp, kallad CT kom vandrandes som ettåring och ingen vet varifrån. Efter några veckor i kvarteret flyttade han in hos mig och blev kvar i 15 år. Huset, trädgården och närliggande omgivningar var hans allt, det var hans ute brukade jag säga till honom.

    Han var företagsam och anställde både grävlingar och igelkottar och klagade som mest att det var svårt att hålla sig med bra personal och fick göra mycket av jobbet själv.

    Han ville alltid vara med och greja och ingen kunde som han använda tassarna för att fixa till en handduk eller kudde. Han var mycket för att ordna med textilier och det tror jag han hade med sig från tiden han strök runt, det var viktigt att kunna fixa till boendet för natten.

    Han kände och kände igen många och gick i stugorna för att bli matad med köttbullar. Ljudet av mina cyklar och bilar kände han igen och kom springandes när jag närmade mig.

    Stora tassar, stark och stabbig, snabb och en hejare att fara upp och ner i träd.

    Många gånger lade han en hussefälla med den inbjudande magen öppen för kel för att snabbt slå igen fällan med sina tassar och klor som sparkade och rev i handen.

    Han var en riktig knegare och lirare som jag alltid bytte några ord med och nu i morse fick han somna in pga akut sjukdom.

    Jag saknar dig CT och du finns för alltid i mitt hjärta.

  • CT minns gammelhusse

    CT minns gammelhusse

    De på bottenvåningen är bortresta några dagar och då kommer CT upp för att få sällskap och han minns mycket väl sin gammelhusse som tog hand om honom en gång i tiden när han strök runt i kvarteren som ettåring och som några år senare vårdade honom när han höll på att stryka med i någon sjukdom.

    Det finns starka band mellan oss och det tror jag han också känner

    Christer Hansson

  • Äventyr i bergen

    Äventyr i bergen

    Katten och jag var nyfikna på att åka genvägen över bergen när vi skulle åka hem från stugan. 

    Kollade i en hederlig gammal kartbok jag har i bilen för att försäkra mig om vägarna satt samman hela vägen. 

    Blev osäker när jag kom in på Bofors skjutfält och vägen blev riktigt smal och gropig. Fick lite känsla av att vara vilse och pulsen steg. 

    Fick vända några gånger vid felkörning i korsningar och vissa partier fick jag krypkörde med bilen. 

    Belöningen var att uppleva ensamheten i vildmarken och den vidunderliga utsikten där berget var som högst. 

    Kontrasten blev stor efter en timmes körning i den terrängen och efter en lång, bränt utförsåkning hamna på slätten igen vid foten av kilsbergen. Det kändes storslaget och som om jag har en del av naturens historia. 

    Både katten och jag somnade gott vid eftermiddagens tupplur efter att vi packat upp helgpackningen. 

    Christer Hansson