Alltså, kan du sitta i kyrkbänken och ropa ”Kristus är uppstånden! -Ja, han är sannerligen uppstånden!”, så kan du banne mig gå ut och vittna om det.
Tack Evelina för det uppvaknandet som trängde rätt in i mig när jag var som minst beredd. Det var första gången som jag i kyrkan blivit så överraskad och överrumplad av ett budskap så att jag fått en klump i halsen och tårar i ögonen. Man är normalt så jäkla försiktig i budskapen i svenska kyrkan, men det här var ord och inga visor som inte gick att ducka för.
Fastan är bruten efter 40 dagar och det är med glädje och befrielse som jag firar påskens ankomst glädjens budskap.
Har följt dramat med palmsöndag, passionsandakter tillsammans med katekumenatet och den som står mig nära. Stabat Mater på onsdagen var den starkaste upplevelsen på de 8 år som den har satts upp i OP-församling.
Skärtorsdagsmässan med altarets avklädnad som jag var stressad till eftersom jag klämde in ett intervallpass innan, men som blev så bra då en kär församlingsmedlem såg till att jag följde med på den efterföljande agapemåltiden. Har alltid varit nyfiken på den men aldrig deltagit. Har känt att det är en pusselbit som fattats mig i dramat och nu fick jag den helheten som jag saknat.
Långfredagens tre kyrkobesök som alltid griper tag i mig och påskafton då det inte finns någon kyrka. Jesus är död.
Och så det stora mysteriets upplösning på påsknattsmässan, när mörkret vänds till ljus och seger. Det blev också en starkare upplevelse än jag räknat med, och det direkt efterföljande ”firandet” på natten är jag väldigt glad över.
Tre timmars sömn och så iväg igen till påskdagens firande där jag kände att jag väljer OP-kyrkan istället för Nikolai, där Biskop Jonas deltog. Hade en stark inre känsla av att vilja höra Evelinas predikan. Till en början berörde den mig inte mer än vanligt, men rätt i ett ögonblick där garden var nere så knockar hennes ord mig totalt. Jag har under så många år raljerat i mina katekumenat om att jag skulle vilja se ett tecken, så som en brinnande buske eller liknande, på det sättet som så många gånger beskrivs i gamla testamentet. Nu fick jag min ”brinnande buske”, från Gud genom Evelina. Ett budskap som var riktat direkt till mig och som jag inte kommer undan. En ny milstolpe i livet!
Är glad också att min hemförsamling som jag så sällan besöker tar emot mig så välkomnande och gör mig delaktig. Hjälpte till med att ta in kollekten och dela ut påskliljor 🙂
Hade en fantastisk trevlig stund vid kyrkkaffet med 5 äldre damer som uppskattade att ha en ”tupp” vid bordet 🙂
Nu väntar 28 km löpning i denna underbara sommar-påskdagen.
