Kategori: Katekumenatet

  • Skön känsla att vara här.

    Blir så lycklig av att vara här igen bland mina vänner.

    Det ingår i min livscykel att vid denna tidpunkt på året sätta mig i bilen framåt eftermiddagen för att resa den karaktäristiska vägen mellan Örebro och Stjärnholm på hala vägar i mörkret för att komma fram och mötas av det vackra slottet i vinterskrud.

    2015/01/img_1405.jpg
    Det värmer lika mycket att få återse mina vänner från år till annat och än en gång ingå i den grupp av ledare som ska genomföra katekumenatshelgen här på slottet.

    En sån lyx att äta den fina middagen tillsammans och prata om vad som hänt sedan sist och därefter samlas i ett av arbetsrummen för att rulla igång planeringen.

    Till skillnad mot alla andra sammanhang jag ingår i så finns momentet med andakt, gudstjänst, sång och bön inspräng hela tiden mellan allt arbete och det gör mig gott och det göt mig gott att få umgås med de här människorna.

    Det måste vara en Guds försyn hela grejen.

    Nu har vi avrundat kvällen tillsammans uppe i slottet salonger och lite god natts sömn på detta så är jag redo att möta morgondagens utmaningar som jag ser fram emot 🙂

    Sa jag att det spökar på slottet? 😉

    Christer Hansson

  • Säsongsavslutning med katekumenatet

    En termin går rasande fort och i kväll hade vi säsongsavslutning med katekumenatet.

    Katekumenerna är Guds gåva till församlingen när de kommer med sin längtan, nyfikenhet, erfarenhet och kompetens. För det är så vi ser det, att de tillför församlingen med sina gåvor. Därför är mångfalden viktig för den kristna gemenskapen. Så många som möjligt med så olika erfarenheter och kunskaper som möjligt, då är det som allra bäst. Typ, alla behövs!

    I kväll fokuserade vi på julen. Läste texterna, funderade, kände efter och delade med varandra. Vad betyder julen för oss och vad önskar vi att den skulle betyda.

    Tänk hellre på hur jag vill vara mellan nyår och jul, än mellan jul och nyår.

    Önskan om en fridefull jul före en ångestfull kommersiell jul

    Vad är det att se ljuset som det står i texterna? Kan det vara något annat än att det är mörkt ute och lampor och ljus lyser upp. Kan det vara att i Jesus finns ett hopp och en möjlighet att mota ondskan i grind?

    Är det därför vi firar jul? För att vi för att vi är glada att Gud grep in när det såg hopplöst ut?

    Vi behöver återerövra att ringa varandra istället för att skicka textmeddelanden. Nu tänker jag alltid till och ringer om jag kan och det uppskattas av de i andra änden. (Kanske jag skulle starta en telefonblogg och ringa upp alla för att berätta)

    Jag får frågan då och då hur jag orkar driva Katekumenatet år efter år och svaret är alltid detsamma. Det är ett unikum och förmån utav Guds nåde att var fjortonde dag få sitta ner med människor och ta del av deras inre längtan och funderingar. De har alla perspektiv och erfarenheter som gör mig klokare och visare för varje träff. Vad hade jag varit utan dem? Oklok?!

    Så tack alla katekumener genom åren och till min nuvarande grupp. Jag älskar er alla 🙂

    /home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/599/20927706/files/2014/12/img_0727.jpg

    Christer Hansson

  • Välkomnandets gudstjänst

    I Katekumenatet ingår fyra liturgiska gudstjänster varav välkomnandet är den första. Efter den inledande perioden så välkomnas katekumenerna in i församlingsgemenskapen av församlingen.

    De välkomnas in för att de är Guds gåva till församlingen när de kommer med sin längtan, frågor och förmågor och det är det församlingen välkomnar.

    Vi har under många år valt att låta välkomnandet vara en del i den ordinarie gudstjänsten och i dag blev det mycket bra 🙂

    Nu går vi in i nästa fas i processen som ska leda till kallelsens gudstjänst i februari.

    Christer Hansson

  • Det djupa delandet

    Det är en så fantastisk nåd att få leda katekumenatet år efter år, kväll efter kväll och få ta del av människors berättelser från livet.

    När jag cyklar hem från en av våra träffar så känner jag mig levande och har ett bra och sunt perspektiv på livet.

    Det finns inga givna svar, bara våra berättelser för varandra som ger insyn i en annan människas tankar, frågor, funderingar och tro. Vi kommer mycket nära livets essens och villkor i en tillit som jag har svårt att hitta någon annanstans.

    I kväll fördjupade vi oss i vad det är att ha en tro och bad det gör med oss som människor. Liv och död och tillvaron efter denna kom också upp. Vi kommer att fortsätta att vara nära dessa ämnen för i närheten av dem blir livet tydligare.

    Christer Hansson

  • Aloe Vera åskådliggör livet

    På kvällens Katekumenat hade vi en övning där en sak som vi letat upp på våningen fick bli källan till att berätta något om oss själva. En iPhone, sten, bok och en jättestor Aloe Vera kom fram och berättades kring. Jättespännande med hur vi med små enkla saker kan locka fram berättelser.

    Vi berörde vad vi vet, tror och vill veta om gudstjänster. Gudstjänst förresten, att vara i Guds tjänst, vad kan det bara i vardagen och mitt i livet.

    Det blev så spännande dialoger att vi fick lite tidsnöd att hinna med kvällens huvudämne ”Hur ska jag leva” men vi löste ut det också.

    Katekumenatet leverera 🙂

    Christer Hansson

  • Död, liv, död

    Vi tog oss an ett svårt och jobbigt ämne i kvällens Katekumenat och det låg nära den kommande helgens tema.

    Vi tog oss igenom det svåra och delade våra berättelser om liv, död och vad som händer efter det. Döden före livet blev också en vinkel in i det hela.

    Christer Hansson

  • Framtidskatekumenatet

    I kväll träffades vi för andra gången och det känns jättebra. De anställda i församlingen har dragit iväg på en flerdagskonferens så M-L och jag fick rigga upp efter egen förmåga och den är ju god 🙂

    Vi gick igenom farhågor och förväntningar inför kommande terminer och rätade ut frågetecken och därefer så inventerade vi de frågor som vi bär på och vill prata med varandra om och jag kan ju säga att det kommer att bli minst lika spännande och med spänst som tidigare år 🙂

    Det är en Guds försyn att år efter år få umgås med dessa spännande människor som söker sig till katekumenatet med sin längan att få dela livsfrågorna med andra medmänniskor.

    Christer Hansson

  • Fördjupningsdag med katekumenatet

    Efter högmässan drog prästen P och jag ut till Solliden för att genomföra fördjupningsdagen med förra säsongens Katekumenat. Vi började med en god lunch och därefter folieövningen som stöd i att åskådliggöra vad vi bär på för stunden.

    IMG_0310.JPG
    En återblick med hjälp av övningen ”känt och hänt”

    IMG_0311.JPG
    Jag vill så ofta det går ha ett moment med tystnad så vi hade en miniretreat med början och slut i kapellet.

    IMG_0308.JPG
    Självklart så avslutade vi med en Go-fika 🙂

    Christer Hansson

  • Tillit till Gud

    I går hamnade jag i ett sånt där tidsbristjärngrepp igen. Besöket på Conventum styckade upp min kväll och jag fick göra avkall på löpningen för att hinna tillreda middagen och därefter planera katekumenatsträffen som jag nu genomfört.

    Jag kämpade metodiskt på till sena natten med planeringen och jag övervägde att plocka bort vissa moment för att bli klar men då kände jag mitt ansvar och tänkte att om jag gör vad jag kan så får jag ha tillit att Gud sköter sitt och så fullföljde jag så som jag tänkt och stupsomnade i soffan när jag var klar.

    Nästa utmaning var att hinna hem från jobbet i Karlstad för att starta upp katekumenatet. Det var en kamp i flera timmar om att få minuterna på rätt sida marginalen och när det var som mest kämpigt så tänkte jag igen att jag kämpar på så mycket jag kan och sedan får jag vila i tilliten på Gud och vips, när jag passerade mållinjen med minimal marginal så fick jag helt plötsligt 30 minuter till godo.

    När jag riggade upp för kvällen så var jag tacksam över att jag i går kväll lyckades göra klart allt så som jag tänkt och kvällens uppstartsträff blev den bästa av alla som jag genomfört under åren.

    Jag gjorde så gott och mycket jag kunde och resten fixade Gud 😉

    Christer Hansson

  • Planerade katekumenatet tills jag stupade

    I dag startar vi upp säsongens Katekumenat och jag satt med planeringen hela kvällen i går efter middagen.

    Trots att jag redan har en färdig grundplanering att bygga på så tog det tid att bli köar. Jag vill alltid förnya och förbättra och så fick jag lov att leta rätt på rekvisita till att bygga ”vägen” med.

    När jag var klar så började klockan närma sig midnatt och jag skulle bara sitta ner någon minut i soffan och det blev hela natten i ställen. Nu har jag fått nån timme i sängen och hoppas på att planeringen håller och att det kommer några deltagare i kväll.

    Christer Hansson