Tog ett långpass ut i de franska små byarna under eftermiddagen när solen tittade fram och det blev varmt igen. Vädret har bestämt sig för att vara kallt, blåsigt och regnigt på förmiddagarna och soligt och varmt på eftermiddagarna. Nu vet vi det så det är bara att planera så att det funkar.
Det blev ett riktigt trevligt pass med mycket fotografering, grusvägar så att jag kände mig lite vilse ett tag. De franska kossorna som jag pratar svenska med så att de fnyser åt mig och så alla dessa vackra fransyskorna i de sömniga små byarna. Det verkar tycka att jag är lika exotisk med mitt blonda hår, det svenska skägget och min träningströja där det står något så konstigt som ”Åstadsloppet Örebro”
– Bonjour!
– Bonjour mademoiselle! 🙂
De franska glosorna börjar sitta.
Tog faktiskt en morgonrunda också tillsammans med ungledare-E. Vi har mycket att prata om och det är bra för församlingsgemenskapen att vi lär känna varandra. Det blir ju inte så hemma, där jobbar vi ju alla i varsina rör.
Pusselbitarna börjar att falla på plats i Bibelstudierna och jag är så glad över att ha fått denna undervisning och fördjupning av Brother John och min studiegrupp. Ska bli spännande att få avslutet i morgon samtidigt som det kommer att bli känslomässigt jobbigt att bryta upp.
Tjeckiska John och jag har pratat som vanligt idag om både det ena och det andra och vi lever också i uppbrottets tid. Vi har bytt telefonnummer med varandra så att vi kan gå på hockey och dricka öl när jag kommer till Prag 🙂

Svenskarna arrangerade en svensk mässa i bykyrkan här i Taize’ under eftermiddagen för den som ville och det blev mer än fullt, stämningsfullt och vackert.

Jag kan redan nu reflektera över att jag åkte hit som den människa jag var och kommer att komma hem som den jag blev.
En kväll, en natt och en dag kvar och jag ska suga ur så mycket som möjligt av det.
Christer Hansson