Få lever ett långt liv utan att åtminstone några gånger råka ut för svåra livsomställningar. Det kan vara skilsmässa, en nära anhörigs död eller arbetslöshet.
Hur vi hanterar kriser beror på hur väl rustade vi är. Det i sin tur hänger bland annat samman med hur trygga vi är med oss själva. Kropp och själ är nära förknippade. Obearbetade kriser kan ibland få rent fysiska uttryck och sätta sig i magen, huvudet eller ryggen. Om vi däremot klarar att hantera våra svårigheter i livet kan de få oss att växa.
Man kan definiera kris som livsomställning för det är det som det handlar om. Förändringar i livet. Långt ifrån alla behöver proffshjälp för att ta sig igenom vanliga livskriser. Ofta räcker det med att prata med nära och kära.
”Det är ett sorgearbete att leva och om man inte förstår det så blir man aldrig glad” Krisen kan bli en påminnelse om att vara i nuet.
Vi i vår tid är så oroliga för att vi stör. När vi ser att någon i vår omgivning dåligt måste vi våga fråga, våga visa att vi bryr oss. Det handlar om omsorgen om varandra.
Sorg och förluster är en del av livet och vi människor klarar väldigt mycket. Men kriser och förluster är sällan jämt fördelade. Vissa kan uppleva att det blir drabbade hårdare än andra. Samtidigt är det inte så enkelt att som att ett liv utan kriser blir lyckligare. Snarare kan det vara så att den som går igenom många svårigheter uppskattar livet på ett annat sätt. Nyanserna blir större, livet blir rikare. Så även om världen känns orättvis och grym så ger kriser livserfarenhet, Och vi kan leva sida vid sida med våra förluster.
Vi har blivit öppnare när det gäller att hantera livsomställningar. Flera våga söka hjälp när de inte mår bra. I dag ingår krishjälp i vissa hemförsäkringar. Det visar att vi tar livsomställningar på allvar.
Christer Hansson