Etikett: liv

  • Nu är hon borta

    Min katt Marina lämnade jordelivet i dag klockan 10. Jag var på väg med henne redan igår på kvällen men jag ville prata med C först och det drog ut på tiden innan jag fick tag på henne och då kändes det för sent på dygnet.

    Samtidigt så tog Marina tag i nya krafter och började vandra runt på svaga ben. Vi trodde knappt att det var sant att hon orkade komma tillbaka ännu en gång.

    I morse verkade hon svagare igen och jag ville åka iväg med henne innan jag skulle dra vidare till Spånga men Djurkliniken hade tid först klockan 10 så jag fick ringa syrran och svågern som erbjudit sig att hjälpa mig om det behövdes.

    Det var jättejobbigt att lämna Marina och veta att det var för sista gången. Hur tar man ett sådant farväl. Jag smekte henne så som bara husse kan och pussade henne på pannan så som hon är van vid. Det sista jag såg av henne så var hon fin och lade sig för att sova.

    Hade dåligt samvete för att jag lämnade henne sina sista timmar i livet i stället för att vara med henne ända fram till slutet.

    Jag anlände till mina vänner i Spånga vid 09:30-tiden och fick annat att tänka på eftersom vi skulle börja klockan 10 och när jag tittade på klockan igen så var den 10:20 och då visste jag att Marina var borta. Det var skönt att få bli distraherad i tanken den tidpunkten som hon försvann.

    Det var också skönt att åka direkt från Spånga till min dotter i Uppsala hon, C och småtjejerna tog emot med kramar och god mat.

    Jag har pratat med syrran på telefon och hon berättade att allt gick lugnt och stilla ända från att de hämtade Marina till det att hon somnade in.

    Är glad och tacksam för alla människor jag har haft stöd av i dag. Gänget i Spa för själen, min syrra och svåger och C.

    Christer Hansson

  • Nu har jag tagit beslutet

    Ännu en paradox, att av kärlek till min älskade katt besluta att avsluta hennes liv. Just nu är det henne ovärdigt och av mig oetiskt att låta henne vara som hon är och det blir med största sannolikhet inte bättre än så här. Så nu har jag tagit beslutet att avsluta hennes liv, antingen i kväll eller i morgon.

    Nu ligger hon i min famn och sover, troligtvis för sista gången och tåtarna rinner.

    Christer Hansson

  • Svårt beslut

    Jag är naturligtvis glad över att livet mirakulöst återvände till min lilla katt. Hon måste ha ett superstarkt hjärta som håller henne vid liv. Samtidigt så ställer det mig i ett etiskt dilemma.

    När hon låg där för att somna in så var allt ändå lugnt och tryggt för henne och min bedömning var att det skedde under värdiga former och utan lidande.

    Nu när livet hittat tillbaka in i henne så måste jag ompröva den uppfattningen. Hon dricker rikligt med vatten igen och tar till sig mjölk som man ger till kattungar. Hon slickar även i sig såsen från den blötmat som hon brukar få.

    Grejen är att nu försöker hon att resa sig upp och då fungerar inge kroppen fullt ut så nu vet jag inte om det är värdigt längre eller om hon lider och om det är på det sättet så bör jag ta bort henne.

    Christer Hansson

  • Livet parallellt med döden

    Det är en sån paradox att leva parallellt med döden eller så är det tvärtom.

    Jag sov tillsammans med min katt Marina som håller på att dö ifrån mig. Klappade, pussade och berättade att jag älskar henne innan jag cyklade till jobbet. Hade velat sitta med henne hela dagen men jobbet och löneförhandlingar väntade.

    Cyklade hem så fort jag kunde på den korta lunchen för att titta till henne och med en oro att hon hade gått vidare. Hon var fortfarande vid liv och jag satt bredvid för att äta min lunch. Nya pussar och smekningar innan jag hastade tillbaka till jobbet.

    Har tänkt på henne hela dagen och har samtidigt koncentrerat mig på de förhandlingar som vi varit mitt uppe i. Cyklade hem med ny oro om hon skulle finnas kvar eller inte och det gjorde hon.

    Satte mig med henne i min famn så fort jag kunde för att hon skulle känna min närhet. Har ställt in träningen i kväll för att få så mycket tid som möjligt tillsammans. Nu håller jag på att pyssla lite i hushållet och förbereda mig inför min dotters födelsedag. Det är liksom här brytpunkten mellan liv och död befinner sig. Samtidigt som min älskade katt Marina håller på att dö så pågår livet parallellt med det.

    Jag bedömer att hon överlever kvällen och kanske natten och då ska jag vara henne nära igen.

    Christer Hansson

  • Ett är sedan morbror gick bort

    Det minnet är tydligt och klart hur det gick till, var jag befann mig och vad jag kände när min mor ringde och berättade att min morbror gått bort. Det är ett år sedan i dag.

    Hösten det året var tufft och jag var hårt ansatt och morbror var ett stöd för mig i det och mitt upp i allt så rycktes han bort. På något sätt så tror jag han fortsatte att stötta mig från andra sidan för långsamt började trycket på mig att lätta.

    Han talar fortfarande till mig och jag hör hans röst och goda råd när jag behöver det.

    Christer Hansson

  • Vakar hos min lilla katt

    Hon blir långsamt svagare och svagare och jag gör bad jag kan för att hon ska känna sig trygg och älskad. Under dagen har C och A tittat till henne då och då och sedan jag kom hem från jobbet så har hon legat i min famn.

    Nu ska jag snart bädda ner mig bredvid henne i soffan för natten så att hon känner min närvaro.

    Christer Hansson

  • Min lilla katt har bestämt sig för att gå vidare

    Förra gången kände hon nog mig sorg och kämpade sig kvar för min skull. Nu så har hon bestämt sig för att gå vidare, det märker jag. Hon försvinner mer och mer ifrån mig och jag skulle vilja vara tillsammans med henne i dag. Kanske är hon borta när jag kommer hem från jobbet i eftermiddag. Ska be C att titta till henne under dagen så att hon får sällskap och känna värme och omsorg.

    Christer Hansson

  • Min mamma fyller år i dag.

    Min älskade mor fyller år i dag och jag har varit ute och firat henne i all enkelhet. Gemenskapen är det viktigaste.

    Vad ger man i tacksamhet till den som gett mig livet och sett till att jag överlevt?

    Överge inte visheten,
    hon ska bevara dig,
    älska henne, hon ska skydda dig.

    Christer Hansson

  • När sorgen måste vänta – Kristianstad – Kristianstadsbladet – Nyheter dygnet runt

    Under vintern när S och jag köpte ihop ett bohag via Blocket så hände det här oss också, att vi kom till dödsbon som skulle säljas ut. Det var jobbigt att se hur någons hem styckades upp och de efterlevande höll tillbaka sin sorg.

    När sorgen måste vänta – Kristianstad – Kristianstadsbladet – Nyheter dygnet runt.

    Christer Hansson

  • Predikan söndag efter alla helgons dag

    Som vanligt lite stolpar från dagens predikan.

    – Funderingar om livet och döden. Ord som lyser upp mörkret i rummet. Ord som öppnar upp. Jag tar med dem in i min själ, kropp och hjärta. Ord som berör mig och mina känslor.
    – Massor av liknelser med svar på livet och uppståndelsen till evigheten.
    – Du blir aldrig färdig och det är som det ska. Det är en tröst.
    – Att beskriva livet och uppståndelsen måste göras med begripliga liknelser, så som fröet som sås, gror, växer, vissnar, och gror igen.
    – Sorg ska vändas till glädje sa Jesus
    – Vad har jag då för hopp frågar Job i gamla testamentet? Vad sker med oss när tiden är ute?
    – Den som kommer till mig ska jag inte visa bort.
    – Vi är alla en gåva från Gud. Ingen av oss ska gå förlorad.
    – Jesus älskade oss till det yttersta och mer än så. Hans kärlek räcker ända in i evigheten.
    – Vad är vi efter döden?
    – En gång ska du vara en människa som levt för länge sedan
    – Frid till er alla! Lita på det utan bevis.
    – Du blir aldrig färdig.
    – Måste jag få bevis för vad som finns bakom krönet, eller räcker det att tro?
    – Der finns många goda ord som lyser upp rummet som jag befinner mig i.
    – Det är de goda orden som lyser upp kring mig när jag ska lämna detta liv.
    – Jesus ger oss frid, kärlek och en hand som leder oss vidare

    Christer Hansson