Författare: christerhansson
-
Delad ekonomi
Jag har funderat mycket på frågan om delad ekonomi när man lever i en relation.
-
Vårt unika kallelse
Det händer så många fruktansvärde saker varje dag att vi börjar undra om det vi kan göra har någon betydelse. När människor svälter bara några hundra mil bort, när krigen rasar på många håll, när mängder av människor i städerna är hemlösa, verkar det vi uträttar ganska betydelselöst. Sådana funderingar kan lamslå och trycka ner oss.
Då är ordet kallelse viktigt. Vi är inte kallade att frälsa världen, lösa alla problem och hjälpa alla människor. Men var och en har en unik kallelse, i familjen, i arbetet, i världen. Vi måste hela tiden önska att klart se vad som är vår kallelse och att vi får den kraften som behövs för att följa den. Då upptäcker vi att troheten i det lilla är den bästa läkedomen i vår tids sår.
-
Inget morgonkaffe-mys
Nu är det starka teer som gäller, och det är inte ens i närheten av en rykande färskbryggd kopp kaffe att starta dagen med.
-
Fastan
Fastandet har gett tiden dess namn. Fastandet får inte förstås fel. Det är inte i första hand ett sätt att späka sig. Tvärtom, fastandet hjälper mig att se det som jag mår bra av. Därför är det bra att jag frivilligt avstår från det ena eller det andra som jag annars självklar konsumerar. Det låter mig finna ett svar på frågan: Vad behöver jag verkligen till mitt liv och vad är kanske vacker, men ändå ganska så onödig biverk. Jag blir även mera tacksam för allt detta som jag annars tar bara för givet. Att fasta, att avstå frivilligt från någonting ger mig även nya erfarenheter: om jag t.ex. under fastetiden avstår från tv-tittandet eller Internet-chattandet då får jag även friheten att kunna läsa en god bok, eller vara mera tillsammans med min familj, mina vänner, eller få tid över för att tänka efter. Att avstå, att fasta är alltså inte självplågeri, utan det gör oss fria för nya erfarenheter. Att ge allmosor och att fasta: det är två verktyg som vill hjälpa oss att upptäcka det väsentliga i livet, det som blir kvar, även när våra kroppar har reducerats till en liten hög aska.
Jag önskar er alla en god fastetid!
-
Dom tomma stegen
Det drar en skugga utmed murarna i kväll Den är sval och förtegen Du har sett den i ögonvrån förr när du vandrat dom tomma stegen Du har sett den passera och göra natten så märklig Du vet att verkligheten är inte alltid så verklig Jag såg en man ligga och dö på en bänk en natt det var inte mycket att göra Hans vän sa: Jesus tar hand om dig nu men han kunde varken se eller höra Månen blänkte i fjärden nordens renaste vatten Man la en filt över kroppen sen gick vi sakta hemåt i natten Har du vandrat dom tomma stegen utmed orons kanaler Har du kastat några stenar i djupet och sett dom singla ner i spiraler Det är låst vid grinden till den öde stranden Det står en vakt vid porten han har fått blod på tanden Jag känner en som sett mer än dom flesta en som aldrig sett vad han har här Han säger att han vart i helvetet och vänt Jag tror en del av honom blev kvar där nu står han utanför världen Genomskådad och bitter Han går dom tomma stegen under fåglarnas glada kvitter Dom fann en kropp nere vid vattnet idag den måste legat där hela natten Kulhål tvärs genom bröstet lungorna fyllda med vatten Fick någon tyst på dånet Var det värt besväret Du känner skulden och skammen fast du aldrig höll i geväret Jag tror på duvan som vet vart den ska Jag tror på godhet och bättring Jag är en barkbåt Som driver mellan grenar och stenar och en nattfjäril är min besättning Inga vakter vid porten Inga hänglås vid grinden Bara rösten som kallar i den evigt viskande vinden






