Kategori: Djur

  • Sista milen i bilen för CT

    Han brukade sitta på passagerarsätet när han åkte bil med mig, så jag placerade honom där i dag när vi åkte till krematoriet. Kände hans närvaro under resan och nu är han bortlämnad för att kremeras nästa vecka.

    Känns sorgligt och fint samtidigt. Livet måste gå vidare och allt få ett avslut och det känns som att CT och jag fått det fina avslutet nu när han gör sin sista resa i den här formen.

    Han ska snart omtransformeras till ny energi och stoft som ingen vet vad det blir för nytt av när det återförs i det eviga kretsloppet.

    Hans själ hoppas jag förädlas till något fint.

    Christer Hansson

  • Avskedsdag

    CT har legat Katt de parade hemma i huset som var hans eget valda hem och vi fick några sista timmar tillsammans innan jag behövde ta tåget till Stockholm.

    Kändes bra att hans kattsjäl fick vara där han trivdes och kände sig trygg innan den gick över till paradiset och vi var runt och tittade lite i trädgården och upplevde fina minnen.

    Jag jobbade och han var med mig så som han brukade när han kom upp till min lägenhet eller tog rast ute i trädgården.

    Christer Hansson

  • Min älskade CT har fått somna in.

    Carl Theodor Knapp, kallad CT kom vandrandes som ettåring och ingen vet varifrån. Efter några veckor i kvarteret flyttade han in hos mig och blev kvar i 15 år. Huset, trädgården och närliggande omgivningar var hans allt, det var hans ute brukade jag säga till honom.

    Han var företagsam och anställde både grävlingar och igelkottar och klagade som mest att det var svårt att hålla sig med bra personal och fick göra mycket av jobbet själv.

    Han ville alltid vara med och greja och ingen kunde som han använda tassarna för att fixa till en handduk eller kudde. Han var mycket för att ordna med textilier och det tror jag han hade med sig från tiden han strök runt, det var viktigt att kunna fixa till boendet för natten.

    Han kände och kände igen många och gick i stugorna för att bli matad med köttbullar. Ljudet av mina cyklar och bilar kände han igen och kom springandes när jag närmade mig.

    Stora tassar, stark och stabbig, snabb och en hejare att fara upp och ner i träd.

    Många gånger lade han en hussefälla med den inbjudande magen öppen för kel för att snabbt slå igen fällan med sina tassar och klor som sparkade och rev i handen.

    Han var en riktig knegare och lirare som jag alltid bytte några ord med och nu i morse fick han somna in pga akut sjukdom.

    Jag saknar dig CT och du finns för alltid i mitt hjärta.

  • Myror i tältet

    Kanske det var den odiskade disken som lockade till sig ett helt myrsamhälle till förtältet. Det är varmt och torrt och de tar nog alla chanser till mat och dryck.

    Golvet kryllade av dem och jag tog sopborsten för att idka fysiskt avlägsnade och störa ut dem så mycket som möjligt.

    Självklart diskade jag upp disken tillsammans med ett helt gäng av dem och tror banne att det hjälpte för nu är det bara en och annan myra kvar eller så har de ändrat till nån för mig okänd strategi.

    Christer Hansson

  • Adopterat en sköldpadda

    Sköldpaddan är Kap Verdes stora symbol och det säljs massor med sköldpaddssouvenirer och vi har köpt våran andel av dem.

    Det pågår ett projekt här att öka antalet sköldpaddor som kläcks från äggen och deras överlevnad tills de hamnar i havet.

    Vi kom för sent till informationen i går så vi gick dit i dag igen för att lyssna och se när de grävde upp dagens nykläckta sköldpaddor.

    Vi valde att adoptera en och namnge den till Charlie som kan vara både en tjej eller kille.

    Charlie släpptes ut i havet senare på kvällen och kommer nu leva i Atlanten i kanske 25 år innan hon (om det är en hona) återkommer till samma plats där hon släpptes ut i dag för att lägga sina ägg.

    I samband med adoptionen donerade vi pengar till projektet.

    Nu går vi och funderar på hur lilla Charlie har det och att hon klarar den första tiden i havet.

    Christer Hansson

  • Sköldpaddsungar

    Sköldpaddor föds och navigerar ut i Haven med hjälp av månen och stjärnorna och återkommer sedan många år senare till samma plats för att lägga sina ägg.

    Äggen är utsatta för många faror innan de kläcks så därför finns det en frivilligorganisation här som tar hand om dem, ser till att de kläcks och sedan släpper ut dem i havet.

    Som ett stöd till organisationen kan man adoptera en sköldpadda för en peng och vi kom lite sent dit idag för att höra informationen om allt detta men vi hann titta ner i en hink full med nyfödda sköldpaddor som ska släppas ut i Atlanten i natt.

    Vi kommer att gå dit i morgon igen för att adoptera en eller varsin sköldpadda 🙂

    Christer Hansson

  • Träffade en apa

    Vi såg dem på håll, killen med en herr Nilsson-apa i ett koppel. De satte sig ner en stund på stranden och apan klev runt i sanden och hoppade upp i husses knä för att äta banan.

    Vi tittade med stor nyfikenhet och glädje. Killen reser sig upp och fortsätter att vandra på stranden i våran riktning och stannar hos oss. Apan kommer fram till mig och tittar nyfiken innan den ställer sig upp och tar tag i en av våra ryggor för att sedan hoppa upp i kompisens knä.

    Vi byter några ord med killen om vad apan äter och heter och svaret var givet, banan och chicko. Vi säger att apan är söt.

    Därefter fortsätter killen och apan sin vandring längs med stranden. Vi noterar att de inte stannar hos någon annan och vi undrade vad f-n som hände.

    En apa hälsade på oss!

    Christer Hansson

  • Hunddagis på hjul.

    Hunddagis på hjul.

    Det var som om platsen sög till sig alla hundar och dess ägare i närheten. Det såg jättekonstigt ut när alla sökte sig mot samma ställe.

    Kom närmare och såg en skåpbil med bakdörrarna öppna och nån aktivitet som pågick. Tänkte att det verkar konstigt om det är stadens hundfångare som hussarna och mattarna frivilligt närmade sig med sina älsklingar.

    Kanske det var nån slags hundfoderförsäljning som pågick där bak.

    Tittade in och fattade grejen. Det var ett hunddagis som hämtade upp hundarna i innerstaden för att åka ut med dem till landet där det riktiga dagiset var.

    En sån strålande affärsidé!! Blev så fascinerad att jag gick fram och bytte några ord med innehavaren och gav mitt beröm för den goda idén 🙂

    Christer Hansson

  • CT minns gammelhusse

    CT minns gammelhusse

    De på bottenvåningen är bortresta några dagar och då kommer CT upp för att få sällskap och han minns mycket väl sin gammelhusse som tog hand om honom en gång i tiden när han strök runt i kvarteren som ettåring och som några år senare vårdade honom när han höll på att stryka med i någon sjukdom.

    Det finns starka band mellan oss och det tror jag han också känner

    Christer Hansson

  • Skingrade kor, tjurar och fåglar

    Tog en morgonlöpning innan jobbet och mitt på vägen i naturreservatet hade flocken med kor, tjurar och kalvar ställt sig och spärrade alla möjligheter att komma fram. 

    De är av en sort med långa stora horn också som de gärna viker ner mot en tänkt motståndare för att markera sin farlighet. 

    Jag vägrar tjurnackat att vika mig för sådant och blåste upp mig så mycket jag kunde och sträckte armarna så högt jag kunde för att se stor ut. 

    Med den hållningen rusade jag allt jag kunde mot dem, vrålande och rullandes med ögonen som en frustrerande galning. 

    De tittade trött på mig och den största tjuren vek ner hornen som försvar. 

    Har sett många krigsfilmer där den anfallande och försvarande styrkan fått order att skjuta först när man ser fiendens ögonvitor och det var först när vi fick sådan ögonkontakt och jag tänkte klappa till det första djuret på mulen som de vek av i full galopp. 

    De sprang länge på vägen med mig vrålandes bakom sig innan de vek av ner i en träddunge för att vända sig om och se vart jag tog vägen. 

    Med kraftig andfåddhet och mjölksyra i benen kunde jag fortsätta i ett lägre tempo och jag hörde tjurarnas missnöjd rop efter mig som en efterläng att den här gången vann jag men nästa så tar dom mig. 

    Passerade ett gäng gäss som på samma sätt blockerade vägen men de bildade lite blasé en korridor för mig att springa igenom

    Christer Hansson