Christer Hansson · Grill Studios

Etikett: Katter

  • Marinas andra punktering

    I natt, eller morse som det mer var, när jag kom in från sovandet i bilen så gosade jag med Marina, fixade mat till henne och mockade kattlåda. Noterade att den punkterade blåsan hade börjat att fyllas på igen. Funderade en hel del kring det men tänkte att naturen får ha sin gång. Jag läser av Marina och vet att hon inte lider av det. Jag har haft funderingar på att punktera de andra eftersom det har gått bra med den som punkterat sig själv. Nu kände jag mig nöjd med att jag låtit bli.

    Efter min groteska sovmorgon till klockan 11, eller är det sovmorgon när man sover så länge? Kanske det ska benämnas som sovlunch eller nåt sånt. Nåväl, så gick jag upp för att titta till henne. Det är det första jag gör alla mornar nuförtiden. Hon var pigg och glad som vanligt och lät meddela att jag var sen med frukosten.

    Döm om min förvåning när hennes största blåsa är punkterad! Nu hände den också som en tom skinnpåse, som ett torkande russin. Och inga spår efter vätska eller blod?!

    Marina mår bra och är i sitt esse. Tycker faktiskt att hon är mer levnadsglad nu än hon var innan den kris hon genomgick.

    20140628-115801-43081179.jpg

    Christer Hansson

  • Marina har fått punka

    När jag kom hem från jobbet i går så hade Marina fått punktering. Inte på nån av de fyra söta med sylvassa klor försedda tassarna, nä, de var intakta och redo att klippa till husse om servicen är för dålig.

    Det var huvudet som var punkterat, eller mer nogräknat den stora vätskefyllda blåsa hon haft mitt på huvudet. Nu är den bara en tom skinnpåse, som ett stort russin ungefär. Det hade runnit vätska ner över hennes panna och ansikte men allt var torrt och stelt och Marina var glad och pigg. Hon till och med puttade och buttade med huvudet mot mig så som hon gör när hon gosar.

    Nu funderar jag på de två likadana ”påsarna” som hon har om jag ska försöka att punktera dem med eller om de ingår i hennes övriga livsuppehållande system och far iväg som en ballong som sticks hål på.

    Christer Hansson

  • När livet vände åter

    För exakt en vecka sedan hade jag suttit med Marina i min famn för att ta farväl. Tårarna rann ner för min kind och jag berättade för henne hur mycket jag älskade henne och hur förtvivlad jag var. Hon var så svag att jag trodde att hon dog där i min famn. Utmattad av att vaka somnade jag till slut med henne på mitt bröst.

    Jag mådde själv inget bra. Efter maran åkte jag på en förkylning som tog musten ut mig. Kändes som jag var påväg att få lunginflammation eller nåt sånt. Mina värden blev sämre och sämre. Så pass att jag blev orolig och pratade med C om det. Jag hade pratat med henne om det en vecka tidigare men nu var det riktigt illa. Jag är inte den som oroar mig i första taget men eftersom C är mamma till min dotter så ville jag att hon skulle veta hur det var fatt och C är nog ändå den enda som jag skulle anförtro en sån sak.

    C propsade på att jag skulle söka upp vården och jag lovade henne det. För egen del så hade mitt mående försämrats så fort och smärtorna i magen gjorde mig orolig.

    Jag pratade med Marina på tisdagskvällen när hon höll på att lämna mig att jag också var dålig och orolig.

    C kom hem till mig på onsdag förmiddag när jag åkt till jobbet för att se till Marina. Vi ville inte att hon skulle vara ensam. När jag kom hem efter jobbet så levde Marina fortfarande och jag tog över vaket. C hade städat delar av min lägenhet och plockat ordning på katt-grejerna. Jag blev så glad över den handlingen. Det är så länge sedan någon gjorde en sån sak för mig och det var precis vad jag behövde i den stunden. Att C fanns där för mig som stöd och någon som jag kunde visa min oro inför tror jag har varit en avgörande faktor.

    Marina och jag tillbringade kvällen tillsammans och hennes vändning kom där och så gjorde även min.

    Marina är så stark och pigg nu att jag blir lite irriterad på henne när hon kör med mig och det är ju ett gott tecken. Själv känner jag mig pigg och stark igen och hänger väl med ett tag till jag med 😉

    Christer Hansson

  • En bra dag

    Så får sammanfattningen bli av den här dagen.
    Det har gått i ett lugnt tempo.

    Tränade med bra feeling och lade på både styrketräning och stretching. Känner mig motiverad att kämpa för det nya målet.

    Marina blir starkare och mera aktiv. Jag funderar mycket på vad som hände och gläds med att se att hon mår bra och upplever välbehag i det hon gör.

    Varit på 6-års kalas hos K som är en klok och finurlig ung människa. Skönt att träffa ”familjen” för lite umgänge några timmar.

    Avslutade dagen med att hänga några timmar hos mina föräldrar. Det är fler grejer än min lödkolv som är borta. Mitt Boxerkort till TVn försvann senast jag var ute med husvagnen. Har letat färdigt nu och beställt ett nytt.

    Har känt mig för på Twitter under helgen. Gillar att kombinera de sociala medierna. Får se hur det utvecklas.

    Christer Hansson

  • Jääävla husse!

    CT blev kvar inne tidigare i kväll när jag var hemma för att titta till dem. Nu hade han jättebråttom ut i midsommarnatten. Frågade honom om han hade tagit extrajobb i natt men när jag följde med ut så förstod jag varför det var så bråttom. Hans tjej satt utanför och väntade, på självaste midsommarnatten. Jäääääävla husse!!!! 

    Marina satt och väntade på mat. Jääääävla husse!!! Hur kan du lämna mig på självaste midsommar??? Fattar du inte att jag är gammal, trött och sjuk?  Hmmmmm…..nåja i mina ögon så blir hon bara redigare och redigare men vill hon spela på gammal och sjuk-grejen så kan jag bjussa på det.

    Nu ska jääävla husse försöka att själv komma i säng. Långpass löpning väntar när jag slår upp de blå.

    Christer Hansson

  • Hurra!!! Katten har bajsat

    Hur kan man glädjas över att en katt har bajsat?

    Jo, för att hon har inte gjort det sedan i måndags och hon har under natten navigerat sig fram till lådan på egen hand.

    Bara det att hon väljer lådan är ett tecken på att hon är med i matchen igen. Hon är alltså medveten om att lådan finns och söker sig dit för att det är viktigt för henne. I måndags så bajsade och kissade hon ner alla mattor i sin förvirring.

    Marina är blind sedan nåt år tillbaka och innan hon insjuknade i måndags så navigerade hon med morrhåren och hade full koll på lägenheten. I måndags gick hon vänstervarv efter vänstervarv. Hon gick in i saker och jag såg att hon inte hade koll på någonting så hennes minne måste ja kommit tillbaka eftersom hon vet att det finns en kattlåda och hon kan till och med navigera dit.

    Hon har ätit ordentligt och sitter nu redigt i köket för att iaktta bad som händer runt omkring henne. Köket var hennes boende innan måndagen. Kanske hon har flyttat tillbaka dit?!

    Christer Hansson

  • Prövar nya rutiner

    Marina och jag prövar nya rutiner efter att hon gått in i sin nya fas i livet. Vi har sovit tillsammans i soffan sedan i måndags men det håller inte i längden i och med att hon bestämt sig för att leva ett tag till så vi har nu provat att sova i min vattensäng.

    Det fungerade så bra att hon passade på att tvätta sig för första gången sedan i måndags. Sedan somnade vi gott båda två. Men ni bet ju hur det är. Hur gosigt och kärt det än är när man somnar tillsammans så vänder man ryggarna mot varandra mitt i natten för att man vill sova själv.

    Så Marina har nu rullat ihop sig på den mjuka mattan och jag är kvar i sängen och vi är överens om det.

    Christer Hansson

  • Hur många liv har en katt?

    9 är det väl?

    Undrar hur många Marina har kvar? Jag vet ju inte hur många hon förbrukade före att jag kom i hennes liv.

    Läget är stabilt som Dr Alban säger. Hon har ju gått in i någon slags sämre tillstånd än tidigare men läget är stabilt. Hon har börjat att katta sig igen, alltså hålla stilen. Hon svarar mig när jag tar i henne och hon spinner när jag gosar med henne. Uppenbarligen tänker hon bara äta, dricka och gosa när husse är hemma för när C är här och tittar till henne så är det inte mycket med henne.

    Jag har slutat att vaka, så stabilt är det. I måndags så var det förtvivlat jobbigt att se henne i det ovärdiga tillstånd hon var i. På tisdagen hjälpte syrran mig med en veterinärtid på onsdag eftermiddag för att ta bort henne och just då var det rätt beslut. Jag satt med Marina på tisdagskvällen som ett sista farväl och hon var väldigt medtagen.

    Hon måste ha känt husses sorg och förtvivlan och bestämt sig för att använda sig av ytterligare ett liv som hon hade till förfogande. En vän till mig sa, ”Christer du är nu förberedd, inte redo” och så var det ju och kanske Marina kände det.

    I dag är jag glad och lycklig och jag pussar henne på pannan och nosen. Hon kanske försvinner fortare än jag anar men än är det liv i katt-skrället.

    Christer Hansson

  • Ett litet mirakel

    För mig är det ett litet mirakel.

    Marina och jag har sovit ihop i soffan igen. Till slut blev vi väl båda så trötta att vi somnade ifrån varandra. Det blir så när man vakar, man orkar inte till slut utan somnar ifrån. Nu på morgonen låg hon inte kvar utan jag hittade henne i ett annat rum där kattlådan står. Hon har alltså lokaliserat sig fram till den och till och med gått på lådan för att kissa. Nu låg hon fint ihoprullad bredvid lådan och ragerade glatt när jag hittade henne.

    Hon har ätit och druckit och när jag borstade och putsade henne så började hon att spinna och det är det som är det lilla miraklet för mig. Tidigare när hon var friskare och piggare så tyckte hon om att bli borstad och nu visar hon det igen genom att spinna och känna vällust.

    Jag tror fortfarande att hon långsamt håller på att lämna mig men nu vet jag att hon upplever något och att hon mår bra.

    Christer Hansson

  • Min lilla katt och jag

    Min tillvaro kretsar kring min lilla katt just nu. Världen krymper till omsorgen om henne. I går så fick jag hjälp av syrran att boka en tid hos veterinären och i morse så avstyrde jag det eftersom Marina gått in i en lugnare fas.

    Fick en lägesrapport från C som tittar till Marina när jag är på jobbet och jag började tvivla på om jag tagit rätt beslut för då var hon urslig igen. Hon verkar piggna till när hon märker att det är jag som pysslar med henne. När C gav henne mat och vatten så tog hon bara lite grann och verkade yr. När jag gav henne efter jobbet så åt och drack hon med god aptit. Hon gick på lådan och hon svarade mig när jag tog i henne.

    Vi sov tillsammans en halvtimme och hon fortsatte att sova när jag lade ner henne på en mjuk matta. Hon drömde och log i sömnen. Hon är också mån om att fortfarande hålla stilen.

    Jag är medveten om att hon håller på att lämna jordelivet och jag är mycket uppmärksam på att hon inte ska lida eller att det ska vara ovärdigt men just nu så verkar det som om att hon har det bra i mitt sällskap. När C kom hit idag så hade CT lagt sig bredvid Marina för att ge henne sällskap. Han vet vad som är på gång och vill också henne väl.

    Hon har givit så mycket glädje till så många under sina 20 levnadsår och jag vill att hon ska få ett så bra avslut som möjligt

    Christer Hansson