Christer Hansson · Grill Studios

Etikett: stolthet

  • Delat tåg med min dotter 

    Delat tåg med min dotter 

    När jag var liten åkte jag ofta med min pappa i hans lastbil och som ung tog jag alla körkortsklasser för att kunna jobba i företaget. 

    Då när jag åkte med som liten brukade pappa säga ”nu är jag trött Christer och går bak i hytten och lägger mig en stund så får du köra”. Minns hur jag önskade att jag skulle kunna göra det, sätta mig och köra så att pappa fick gå bak och vila en stund. 

    En av mina första körningar i åkeriet blev en långkörning tillsammans med min far och han tog första sträckan. Efter ett par timmar sa han ” Nu är jag trött Christer och vill gå bak och vila en stund, nu får du köra” och det blev ett av mina stoltaste ögonblick i mitt liv när jag satta mig bakom ratten mitt i natten. 

    Nu sitter jag på ett tåg på väg till Stockholm för att uppdrag i arbetet och har sällskap av min dotter som varit i stan för att fira sin lillasysters födelsedag. 

    Hon har gått i mina fotspår och präglats av mitt yrkesval på många sätt och hon har varit med mig på jobbet sedan hon var liten ända fram till mitten av tonåren. 

    Nu har hon sitt första jobb efter kandidatexamen och vi sitter här och pratar jobb och företeelser som binder våra arbeten samman, som kollegor eller jämbördiga affärspartners och jag tänker att det kanske är samma stund för henne som när jag tog över ratten på långkörningen tillsammans med min far. 

     Christer Hansson

  • En mysig sommarmorgon med morgonmässa

    En mysig sommarmorgon med morgonmässa

    Först och främst så behövde jag gå i mässan för att be om förlåtelse inför händelser i det förflutna som bubblar upp ibland. Ville också tända ett ljus för min vän som gick bort igår efter ett års kamp. 


    Att regelbundet gå i kyrkan är att regelbundet befinna sig i liv och död, glädje och sorg, stolthet och skuld. Det är så sammansatt som livet är, man kommer inte undan men man är samtidigt beredd, vaken och medveten. 

    Så i samma stund som jag sörjer min vän och känner skuld och ånger för händelser i det förflutna kan jag glädjas åt gemenskapen med de övriga gudstjänstfirarna i mässan och på kyrkfrukosten därefter. Att leva med kyrkan är att ständigt vara mitt i livet

    Christer Hansson

    Christer Hansson

  • Jag är stolt över min dotter. 

    Hon minglade bekvämt och världsvant med alla sina kompisar och vänner och jag såg att hon var någon man villa chilla med. 

    Hon styrde och ställde diskret över gasquen så att tidsschemat låg inom marginalerna. 

    Hon log och skrattade och var en god ”värdinna” och det var med stolthet jag fick ha henne till bords, min lilla flicka som blivit så stor. 

    Hon åstadkommer mer och bättre, nu som nyexad personalvetare än vad jag gör med all min erfarenhet kunskap och hon är ännu ej 25 fyllda. 

    Klart jag är stolt och glad och vet inte riktigt hur jag ska härbörgera det. Ber en bön av tacksamhet och tänder ett ljus i Uppsala domkyrka. 

    Det bästa med den här dagen är att vi ska luncha ihop innan jag åker hem. 

    Christer Hansson

  • Vår pinsamma kyrka

    Svenska kyrkan är i mångt och mycket en modern kyrka och jag är stolt över att tillhöra och vara aktiv i den. Töntigheten är minimal nuförtiden. 

    Däremot kan jag tycka att det är många fina ord ibland som fortfarande har ett avstånd till det reella livet. Kanske det ändå ska vara så och att vi människor blir bron mellan ordet och handlingen. 

    Pinsam kyrka
    Christer Hansson

  • Jag är stolt över min dotter

    Min dotter hörde precis av sig för att meddela att hon blivit invald i Dynamicus styrelse med ansvar som evenemangsfixare 🙂

    Startsida


    Hon går i sin pappas fotspår och kommer snart att passera förbi mig och det känns bra och spännande.

    Det är en sån stor merit och erfarenhet att vara aktiv under studietiden.

    Hon har så stort mod och självförtroende och tar för sig vilket gläder mig då det är så jag försökt att vara en förebild för henne.

    Christer Hansson

  • Uppdrag för Svenska kyrkan

    Jag blir nog mer stolt och glad för varje gång som jag utför ett uppdrag för Svenska kyrkan. Dels för att det känns meningsfullt och kan göra skillnad för andra människor, dels för att jag får organisationens förtroende, dels för att det är utvecklande och lärande och framförallt för att det är så kul.

    Det blev som jag tänkt mig på Solliden och faktiskt lite bättre. Jag kan ju bara planera för min del, vad som ska hända i interaktionen med människorna som jag möter har jag ju ingen aning om förrän det händer och i dag kändes det mycket bra att möta förtroendevalda från pastoratet.

    Åkte dit lite extra tidigt för att få en stund ute i det vackra vädret och miljön

    IMG_0370.JPG
    Har så många fina och positiva upplevelser därifrån och det är plats att landa i.

    Stannade till vid Svampen i Örebro och belönar mig nu med en kopp kaffe som A försett mig med. Sitter och njuter av utsikten över ett soldränkt Örebro och i sällskap med människor runt omkring mig som inte vet om att de är mina fikakompisar 😉

    IMG_0372.JPG
    Christer Hansson

  • Satan vad starkt!

    Anlände till Västerås Cityfestival för en stund sedan och gled runt lite på gatorna bland övriga Västeråsare. Notera att jag anser mig vara halv-Västeråsare nu för tiden 🙂

    Hade gott om tid innan Linnea börjar spela så jag köpte mig en kycklingrulle med nanbröd i en Indisk vagn. Vi fattade tycke för varandra, den Indiska kvinnan som skötte ruljansen, hennes man som bakade nanbröd och jag.

    – Mild eller stark sås?
    (Jag tar alltid stark sås, är ju man)
    -Stark!
    (Hon tittade välmenande på mig)
    – Den är jättestark
    – Jag tar den. Sa jag.

    Sedan stod vi där vi tre i småpratande tystnad medan mannen gräddade brödet i nån slag specialugn.
    Han slängde upp brödet till den Indiska kvinnan som gjorde i ordning resten av kycklingrullen.
    – Jag lägger i lite yoghurtsås som mildrar.
    Nu förstod jag vart det här skulle bära iväg och jag hade i beställningen avfärdat att köpa något att dricka och i det här läget kände jag mig för ståndaktig för att backa på den punkten.

    Jag tror att hon sa lycka till men jag måste ha hört fel.
    Drog mig undan och började äta och fy satan vad starkt det var!!!

    20140626-192412-69852302.jpg
    Hela käften brann, näsan rann och jag ångrade den där läsken jag aldrig köpte.

    Christer Hansson, direkt från Västerås.