Anlände till Västerås Cityfestival för en stund sedan och gled runt lite på gatorna bland övriga Västeråsare. Notera att jag anser mig vara halv-Västeråsare nu för tiden 🙂
Hade gott om tid innan Linnea börjar spela så jag köpte mig en kycklingrulle med nanbröd i en Indisk vagn. Vi fattade tycke för varandra, den Indiska kvinnan som skötte ruljansen, hennes man som bakade nanbröd och jag.
– Mild eller stark sås?
(Jag tar alltid stark sås, är ju man)
-Stark!
(Hon tittade välmenande på mig)
– Den är jättestark
– Jag tar den. Sa jag.
Sedan stod vi där vi tre i småpratande tystnad medan mannen gräddade brödet i nån slag specialugn.
Han slängde upp brödet till den Indiska kvinnan som gjorde i ordning resten av kycklingrullen.
– Jag lägger i lite yoghurtsås som mildrar.
Nu förstod jag vart det här skulle bära iväg och jag hade i beställningen avfärdat att köpa något att dricka och i det här läget kände jag mig för ståndaktig för att backa på den punkten.
Jag tror att hon sa lycka till men jag måste ha hört fel.
Drog mig undan och började äta och fy satan vad starkt det var!!!

Hela käften brann, näsan rann och jag ångrade den där läsken jag aldrig köpte.
Christer Hansson, direkt från Västerås.
Lämna en kommentar