Kategori: Livet

  • Min pappa dog igår kväll

    Jag hade vakat i 12 timmar när min mamma och syster löste av mig. Sa hej då till pappa och cyklade hem för att äta, sova och duscha innan jag skulle åka dit igen för nattvaket.

    Kom överens med morsan att vara tillbaka kl.22 på kvällen och då hann jag åka hem till en vän i närheten av USÖ för att äta kvällsmål.

    Lagom till att jag skulle bryta upp från vännen kom meddelandet om att pappa somnat in och han passade på när han var ensam på rummet, så som hans behandlande läkare sagt till mig tidigare på dagen.

    Syrran, jag och morsan tog farväl av pappa på rummet och det kändes fint att vi kunde göra det tillsammans.

    Cyklade hem med kluvna känslor. Saknaden av min fysiska pappa var påtaglig, men samtidigt lättat över att han nu är befriad från den kropp som gäckade honom på slutet av livet. Nu är han fri och inte bunden i kroppen och rummet utan kan härja fritt och göra allt vad han vill och drömt om.

    Känner också att nu är han alltid med mig var jag än är. Vi fick många fina stunder med bra samtal det sista året och det skapade en gemensam och band som kommer att hålla ihop oss in i evigheten.

    Pappa har nu passerat en passage vi alla ska passera, man brukar säga att den som gått bort har gått före oss. Nu är han där hans saknade är, hans mamma, pappa, bror och alla andra som gått före honom och en dag kommer han att ta emot mig med en öppen famn och vi kan fortsätta våra samtal.

    Christer Hansson

  • En lugn födelsedag

    Tillät mig att sova tills jag vaknade och tog en kopp kaffe, tände stearinljus och mös till julkalendern.

    En löprunda på 7 km satt fint och jag kände att det milda vädret är en välsignelse för min träning och alla som väljer att coronasäkert umgås utomhus.

    Städade och fixade hemma i väntan på besked från sjukhuset om jag skulle få besöka farsan under dagen och till slut ringde de och sa att det var okey. Har inte träffat min pappa sedan slutet på oktober pga besöksförbudet som infördes då, men han var så fin och fräsch när de rullade ut honom från avdelningen till mig.

    Vi pratade i en timme om allt mellan himmel och jord som har hänt sedan sist och han hoppades på att det skulle serveras julmat när det så är dags och framförallt julkorv.

    Att få träffa honom igen var en önskan som blev uppfylld och en av de finaste presenter.

    Svängde förbi Eko för att köpa en tårta att fika ihop med tillsammans med morsan och trots att jag haft coviden vidtog vi alla försiktighetsåtgärder och jag stannade inte längre än stipulerade 15 minuter, eller några till kanske.

    Det var fint att få träffa båda mina föräldrar på min födelsedag så det var med förnöjsamhet jag åkte hem för att avsluta kvällen tillsammans med en nära vän och hennes barn med pizza och tårta enligt mina önskemål.

    Tacksam för en fin dag och med alla hälsningar på facebook från människor i mitt liv känner jag tacksamhet.

    Hem fra

  • Sitter hos min pappa igen

    Gör det varje dag, men i fredags, lördag och söndags var han redo för operation igen och då kunde jag inte vara där.

    Nu blev den av sent i går så nu är jag tillbaka och han är sliten av allt han varit med om.

    Det har gått så upp och ner de senaste veckorna. Ibland när jag varit här har han varit pigg och vi har pratat och tittat på tv, andra dagar har han varit rätt så trött och frånvarande.

    Christer Hansson

  • Sitter hos farsan

    Sitter hos farsan

    Det gör jag varje dag efter jobbet. Har alltid funderat på om jag ska ha någon glädje av att bo så nära sjukhuset och det här är svaret, att jag kan cykla direkt till farsan när jag är klar.

    I går hade han ont efter operationen och i dag är han trött, så vi umgås varje dag utifrån de omständigheter som råder.

    Jag har blivit ett begrepp bland personalen och går under epitetet ”sonen”. Tror att det står i farsans journal att jag kommer hit varje eftermiddag.

    Christer Hansson

  • Stjärnfall

    De är stora som gruskorn, max som en ärta och ändå skapar de så stor effekt när de brinner upp i atmosfären.

    Varje år i augusti är det en vecka då vi ser dem som intensivast och igår kväll den natt med störst chans.

    Väntade tills det blev ordentligt mörkt och famlade mig ned mellan tallarna till Undens strand där stjärnhimlen speglade sig i det stilla vattnet.

    Att titta upp mot stjärnorna har alltid varit magiskt och sedan många år har vi människor satt dit satelliterna och flygplanen som fyller på.

    Det första fallet var vagt och tunt, men det andra var så där snabbt och intensivt man vill ha dem.

    Christer Hansson

  • 22/7 Bilen tillbaka och jag lämnade ön.

    Sicken jäkla tur jag hade att bilen var klar att hämtas på morgonen.

    Åt frukost och duschade innan jag cyklade från Lundegårds camping till Borgholm. Det är en fantastisk fin väg och det är så mycket sommar och semester i den sträckan.

    Det var full fart på verkstaden så jag fick vänta ett tag, men vad gjorde det när jag var så tacksam för att få bilen tillbaka bara efter en arbetsdag.

    Åkte tillbaka till campingen och svidande om till campingkläder igen, redo för en stranddag tillsammans med min dotter på stranden där de hyrde.

    Det blev en fin dag tillsammans innan vi bröt upp på eftermiddagen. De gick upp till stugan och jag packade in all strandutrustningen och åkte tillbaka till campingen.

    Inte långt därefter kom telefonsamtalet från min mor om att pappa blivit sämre efter dialysen och att läkaren sagt att han hade från en timme kvar att leva till max 24 timmar.

    Massor av tankar får ostrukturerat och ologiskt genom mitt huvud, vad skulle jag göra nu? Jag som hade mitt uppdrag i kyrkan förmiddagen därefter.

    Ringde min dotters mor som hjälpe mig att sortera och prioritera i tankarna och mitt beslut blev att så fort som möjligt åka hem till pappa utan att ta med mig husvagnen för att spara tid.

    Packade in i bilen det jag behövde för resan, meddelade min dotter och for iväg i kupétystnaden. Massor av tankar om min pappa for genom huvudet hela vägen och jag hoppades hinna fram innan det var för sent.

    Min mamma och bror hade åkt direkt in till pappa och det kändes skönt att de var hos honom.

    Kom fram vid midnatt och blev insläppt på avdelningen där min mor var kvar. Pappa hade somnat efter en orolig kväll och morsan och jag valde att stanna kvar resten av natten på hans rum. Hon valde att sitta i en fotölj bredvid honom och jag fick en fältsäng inburen och placerad vid hans fotända.

    Trött av resan och den sena timmen kunde jag sova en stund i förvissning att nu var jag hos pappa om det skulle hända något.

    Christer Hansson

  • Begravning

    Min vän dog i maj och i dag begravdes han.

    Både märkligt och fint att gudstjänsten ägde rum i den kyrka där han själv förrättat begravningar, predikat, hållit dop och tillsammans med mig bedrivit katekumenat. Det är så en kyrka ska fungera tycker jag, ett rum för hela livet.

    Väldigt speciellt också att många av oss deltagande kände till varandra genom församlingsgemenskapen.

    Med pandemins restriktioner om folksamlingar på 50 personer och hänsyn till de äldre så valde familjen att erbjuda deltagande på distans via webbsändning och det gjorde jag.

    Jobbade på förmiddagen, tog lunch i trädgården för att stilla sinnet och sedan kopplade jag upp sändningen på stora TVn.

    Det blev en fin begravningsgudstjänst med en känsla av min väns närvaro både i kyrkorummet som var en del av hans liv, men även en närvaro i den vind som tvingade sig in genom mina på glänt öppna fönster.

    Det här var min första digitala begravning och det var fint att få delta på det sättet och jag kände gemenskap med de som var på plats i kyrkan och de andra som följde via webben. Det var fint med alla hjärtan som sändes iväg på skärmen.

    Tårarna föll som de brukar och jag var trött och tom efteråt. Blev lite abrupt att direkt efter det koppla upp mig på jobbet igen och möta en person som inte visste vad jag nyss varit med om. När den artigt som man brukar öppna ett samtal med ”Tjena, läget?”, så for massor av tankar på bråkdelen av en sekund genom huvudet, och jag valde att svara glatt ”det är okey”.

    Saknade minnesstunden som brukar vara ett moment där sorgen får lägga lite och man med ljust minne kan berätta några ord om den avlidne.

    Christer Hansson

  • Skriver brev

    Skriver brev

    Min pappa är isolerad på sitt boende och jag saknar besöken hos honom där vi brukade prata bort en timme. Han är mer isolerad än jag och jag hoppas att han håller modet uppe och härdar ut.

    Kom på att jag kan skriva brev till honom. Det går att telefonera, men ett brev är mer bestående, det kan han ta på och läsa flera gånger om han vill. Det blir också ett personligt avtryck med min unika handstil som efter flera års vilande åter är tagen i bruk.

    Köpte frimärken förra helgen och förvånades av hur mycket portot höjts, åren har gått sedan ett brev skickades senast.

    Kuvert, papper och penna har jag så nu är det bara att få ner tankarna och berättelser om vardagslivet.

    Christer Hansson

  • Min vän stumpljusstaken

    Tredje veckan i min ensamhet och stumpljusstaken håller mig sällskap om dagarna. En stump räcker ca 20 minuter innan den brinner ut med en industriskorstens rök som avslutning.

    Framåt kvällen tänder jag på ett helt nytt stearinljus som håller mig sällskap till läggdags.

    Christer Hansson

  • One Word

    One Word

    För någon vecka sedan nyårsafton med framtidsblick och löften om bot och bättring.

    Jag slutade med nyårslöften för några år sedan för jag anser att jag kan förändring när som helst på året om jag bara lägger manken till.

    Men efter att har ramlat in på idén om One Word så piggnade jag till igen om att fokusera på något under år 2020.

    Har under en veckas tid varit öppen för att låta ordet komma till mig och det blev kanske lite pretentiöst ordet Kärlek. Jag har smakat på det och sovit på saken. Testat det mot andra ord, men det kvarstår och förstärks, så nu på morgonen beslutade jag att det blir mitt fokus under året och nyårslöfte om man så vill.

    Det kommer bli en utmaning för mig och det är nog därför ordet kom till mig.

    One Word

    Christer Hansson