Etikett: Död

  • Fotografierna på hyllan

    När jag var liten och senare i mina unga år brukade jag förundras över fotografierna uppställda i bokhyllan när jag besökte en äldre släkting. Bilder av deras nära och vänner som gått bort.

    Jag funderade mycket på det fenomenet och med stigande ålder har min hylla sakteligen börjat fyllas med fotografier på människor som jag hållit kär och som nu är någon annanstans i tillvaron. Några av dem har jag förstått och accepterat att livet har sin gång, medans andras bortgång förblir overklig.

    Vad blir mitt liv utan dem? Ett annat liv där jag så sakteligen får ställa om och anpassa mig samtidigt som min egen vandring mot att bli ett fotografi på en hylla pågår.

    Memento mori påminner mig om att hålla mitt sinne vaket och friskt för att kunna leva varje dag på mitt bästa sätt för mig själv och andra.

    Christer Hansson

  • Urnsättning av farsan

    Det var en lika fin sommardag i går som det var en fin vinterdag när vi hade begravningsgudstjänsten och vi samlades alla i familjen som kunde för att urnsätta farsan.

    Min storebror fick uppdraget att bära urnan från kyrkan, där urnan stod vackert till graven.

    Nu kommer det sista av honom att vila bland vänner, bekanta och familj på den kyrkogård som jag känner sedan barnsben och livets cirklar börjar slutas.

    Jag har sedan jag var liten fascinerats av den kyrkans altartavla och nu kunde jag ta ett kort med pappas urna i förgrunden med den altartavlan i bakgrunden och det blev symboliskt.

    Jag läste några dikter vid graven som en inramning till det lilla tal jag höll för pappa och oss som var där för att hedra honom.

    Kyrkklockorna ringde vackert och ärofyllt när vi bar ut honom.

    Efter mycket familjeprat på kyrkogården fortsatte vi ner till morsan som bor ett stenkast därifrån i mitt uppväxthem, där vi fikade och gladdes åt det fina vädret och varandra.

    Christer Hansson

  • Min pappa dog igår kväll

    Jag hade vakat i 12 timmar när min mamma och syster löste av mig. Sa hej då till pappa och cyklade hem för att äta, sova och duscha innan jag skulle åka dit igen för nattvaket.

    Kom överens med morsan att vara tillbaka kl.22 på kvällen och då hann jag åka hem till en vän i närheten av USÖ för att äta kvällsmål.

    Lagom till att jag skulle bryta upp från vännen kom meddelandet om att pappa somnat in och han passade på när han var ensam på rummet, så som hans behandlande läkare sagt till mig tidigare på dagen.

    Syrran, jag och morsan tog farväl av pappa på rummet och det kändes fint att vi kunde göra det tillsammans.

    Cyklade hem med kluvna känslor. Saknaden av min fysiska pappa var påtaglig, men samtidigt lättat över att han nu är befriad från den kropp som gäckade honom på slutet av livet. Nu är han fri och inte bunden i kroppen och rummet utan kan härja fritt och göra allt vad han vill och drömt om.

    Känner också att nu är han alltid med mig var jag än är. Vi fick många fina stunder med bra samtal det sista året och det skapade en gemensam och band som kommer att hålla ihop oss in i evigheten.

    Pappa har nu passerat en passage vi alla ska passera, man brukar säga att den som gått bort har gått före oss. Nu är han där hans saknade är, hans mamma, pappa, bror och alla andra som gått före honom och en dag kommer han att ta emot mig med en öppen famn och vi kan fortsätta våra samtal.

    Christer Hansson

  • Vaknade flera gånger i natt

    Vaknade flera gånger natten till fredagen med tankar om min bortgångne vän i tankarna, samma tanke om och om igen som om hjärnan behövde det för att förstå. 

    Det går inte begripa att han är borta. 

    Christer Hansson

  • En vän har lämnat livet

    Fick beskedet sent i kväll att en vän hastigt lämnat livet och det känns ofattbart. 

    Många tankar har farit runt i mitt huvud sedan dess och det känns knepigt att aldrig få ses igen och jag tänker på vännens familj som troligtvis är i chock och har det jobbigt. 

    Jag fullföljer mina planer de närmsta dagarna trots detta, tror att det är viktigt att fortsätta livet under de förutsättningar som råder. 

    Bär med mig min vän i det inre för att bearbeta, förstå och komma vidare. 

    Christer Hansson

  • Förlorade en vän igår

    Hon kämpade i ett år och jag tror många av oss som följt henne trodde att det skulle gå bra. 

    Hon var så stark, kärleksfull och hade omsorg kvar för andra trots sin egen börda. 

    Känns så overkligt att hon är borta och jag kan höra hennes röst inom mig och se bilder med hennes typiska manér. 

    Jag lärde mig mycket av henne när hon var kursledare för mig och de senaste åren har vi båda tillhört gänget med kursledare i rikskatekumenatet. 

    Sånt är livets förutsättningar, vi kommer sörja och sakna eller själva försvinna. 

    Jag bär hennes röst, manér och kunskap inom mig och kommer låga det få komma ut när jag fortsätter att leda kurserna utan att hon är med oss, eller så är hon det. 

    Christer Hansson

  • En mysig sommarmorgon med morgonmässa

    En mysig sommarmorgon med morgonmässa

    Först och främst så behövde jag gå i mässan för att be om förlåtelse inför händelser i det förflutna som bubblar upp ibland. Ville också tända ett ljus för min vän som gick bort igår efter ett års kamp. 


    Att regelbundet gå i kyrkan är att regelbundet befinna sig i liv och död, glädje och sorg, stolthet och skuld. Det är så sammansatt som livet är, man kommer inte undan men man är samtidigt beredd, vaken och medveten. 

    Så i samma stund som jag sörjer min vän och känner skuld och ånger för händelser i det förflutna kan jag glädjas åt gemenskapen med de övriga gudstjänstfirarna i mässan och på kyrkfrukosten därefter. Att leva med kyrkan är att ständigt vara mitt i livet

    Christer Hansson

    Christer Hansson

  • Häromdagen. 

    Här reebloggar jag ett inlägg som delar samma tankar som jag har om att vi ingår i livsnätverk. 

    Häromdagen

    Häromdagen. Sitter fortfarande vid köksbordet med ett ljus tänt, lampan i fönstret också förstås. Ljuset är för dig, lampan är för att jag hyfsat ska se vad jag gör. De där klena pelargonerna vi skrattade åt i våras blommar. Vilt röda blommor, resten är fortfarande klent. Fast skrattar gör jag just inte nu. Suckar, ynkar, […]

    Häromdagen

    Christer Hansson

  • Livet – en semester från döden

    Gillar det där omkullkastande, det som välter det gängse, det finns hopp i det. 

    Morgonandakten – Nu är allt vi har – sorg
    http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/698226?programid=1320

    Christer Hansson

  • Från död till liv, från död till liv, från….

    Så upprepar sig våra liv och det gäller att orka tro på kärleken, godheten och segern när livet går en emot. 

    Hamnade i ett spännande samtal med en ny bekantskap under kyrkkaffet, om just detta, hur Jesus uppståndelse syns i våra liv. Vi har båda haft våra mörka stunder och motgångar och då har vi orkar vara kvar i det, rett ut, ordnat till, förlåtit och försonats för att slippa bitterheten. Vi kände att vi har fått våra uppståndelser och segrar ett par gånger i livet. 

    Christer Hansson