Kategori: Kyrkan

  • Kyrkjoggen

    Kyrkjoggen

    Efter mycket förberedelser med planering och marknadsföring var det premiär i går för Kyrkjoggen i Örebro.

    Hade läst på om den kyrka jag skulle guida på så jag kände mig förberedd, springa kan jag sedan tidigare.

    Vi blev ett gäng på ca 10 personer som sprang premiären och jag hade nästan glömt hur roligt det är att springa i grupp.

    Det här var nytt för mig också, att vara den löpande guiden. Har varit deltagare på guidad löpning på Öland och det har jag uppskattat väldigt mycket.

    Som vanligt har jag känt en viss anspänning innan så det var med ett lättat och glatt sinne jag cyklade hem efteråt.

    Nu ser jag fram mot ytterligare kyrkjoggar och hoppas att vi kan locka både deltagare och några fler guider så att vi får lite bredd och variation.

    Jättekul att det fick medial uppmärksamhet också, då ökar chanserna att vi når ut till fler.

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/har-springer-orebroarna-historiskt-lopp-fran-kyrka-till-kyrka


    https://www.na.se/artikel/har-springer-de-mellan-orebros-kyrkor-och-far-guidning-det-ar-vardagslunk-och-folkbildning?referrer=app

    Christer Hansson

  • Kyrkjoggen

    Nu är det snart dags efter all planering och förberedelse.

    Sista mötet inför var ett frukostmöte hus Sensus igår.

    Min största insats i detta hittills är två fotograferingar á två timmar per gång.

    I går kom tidningen (Örebro – mitt i livet) ut med artikeln om Kyrkjoggen och det ligger redan information på nätet.

    På lördag nästa vecka är det premiär och det ska bli jättekul att få göra en sån här grej i kyrkans regi

    Christer Hansson

  • där himmel möter jord

    Ett ställe där det garanterat gör det är vid St:Elavi kapell i Borgholm som sedan många år tillbaka är en helig plats för mig.

    Där möts himmel, jord, hav och människor och allt blir till ett.

    Har känt en anspänning sedan jag kom hit inför att leda den förmiddagen med sång, meditation och samtal eftersom jag själv varit deltagare så många år och uppskattat den gemenskapen. Det är som ett ständigt pågående möte och samtal med ett års paus innan vi ses igen.

    Det är öppet för alla som vill delta så jag hoppas att det på sikt hittar dit fler nyfikna människor som vill prata om livet.

    När Coronan slog till ordentligt i mars blev det osäkert om jag skulle kunna resa hit och när rekommendationerna för inrikes resor lättades var vi osäkra på om vi skulle kunna genomföra arrangemanget ändå, men församlingen i Borgholm tog det beslutet och vi genomförde det coronaanpassat.

    Min idé med arrangemanget var att man skulle känna igen de stora dragen från förr med sånger från Taizé, meditation och samtal, men med lite nya grepp att genomföra dem på och det funkade bra.

    Har ett arrangemang kvar att genomföra och jag lärde mig mycket igår inför det.

    Det gäller att våga ta tag i saker och ett församlingsliv och dess arbete bygger på det att alla som vill och kan bidrar med sitt och det här är det som jag trivs med att göra.

    Det är också kul och hedrande att få ett sådant uppdrag av en annan församling och en församling som gett mig så mycket fint under åren.

    Gillar också att vara en del av samhället och bygden jag befinner mig på och inte bara driva runt som värsta turisten.

    Det blev för mig en helig förmiddag tillsammans med de övriga deltagarna och nu känner jag mig trygg inför nästa torsdag.

    Christer Hansson

  • där himmel möter jord

    Har haft ett år på mig att förbereda och nu när det är en vecka kvar har jag satt igång.

    Jag funkar så, att jag är som mest kreativ när pressen och deadlinen kommer över mig.

    Från att knappt haft en idé så har det nu släppt och konturerna med innehåll börjar bli synliga.

    Det är en stor ära för mig att i år få leda de två tillfällena av där himmel möter jord i St.Elavi kapell i Borgholm (Öland). En verksamhet som pågått i många år och som jag deltagit i många gånger. Det är som ett samtal som pågår år efter år.

    När jag tidigare tagit över stafettpinnen i andra aktiviteter har jag tagit vid där de andra slutat och sedan utvecklat efter eget tycke och jag gör likadant med detta, så man kommer att känna igen sig samtidigt som det kommer vara nytt.

    Kommer nog lägga den allra sista planeringen kvällen innan och det är så det brukar vara för mig och det kommer att bli bra.

    Christer Hansson

  • Fotosessioner

    Kommer vara ledare för kyrkjoggen i höst och inför de arrangemangen ska det fixas FB-arrangemang och skrivas artikel i kyrkans tidning och till det behövs det bilder och för att ta del behövs en proffsfotograf.

    Hon gjorde ett fotojobb tillsammans med mig för 6-7 år sedan och vi höll på över en timme nere i Rynningeviken för att få fram de bilder som behövdes. Den gången hade hon en assistent med sig som fick hålla upp en stor reflektor för ljusets skull och många förbipasserande funderade på vad som föregicks när jag poserade uppe på en sten.

    Några år sedan gjorde hon ett fotojobb på mitt arbete för en artikel där jag var med. Då plåtade vi väl och länge i rum och korridorer.

    För två veckor sedan åkte vi ut till Ekers kyrka en av de där fina sommarkvällarna som var och vi fotade och poserade för att få bra löparbilder i kyrkans bakgrundsmiljö.

    Kyrkans tidning beslutade efter det att reportaget om kyrkjoggen skulle frontas på förstasidan och då behövdes det porträttbilder också så då drog fotografen och jag till Längbro kyrka en eftermiddag denna vecka för ytterligare en fotosession.

    Det ligger mig inte för att le och se glad ut, men hon är väldigt duktig på att locka fram det så den timme vi fotade log jag bort hela min årskvot av leenden.

    Christer Hansson

  • I skenet av svavelstickorna

    I skenet av svavelstickorna

    Tänk vad häftigt det är att sugas in i berättelsen och bli en del av den.

    I dryga timmen var jag i H.C Andersens Köpenhamn bland rika och fattiga och framförallt flickan med svavelstickorna som verklighetsfantiserade i sin nöd.

    En medarbetare i församlingen och hennes dotter har regisserat musikalen som spelas tre gånger denna helg i kyrkan och vad jag förstått är det slutsålt.

    En del av intäkterna går till Svenska Kyrkans Act julinsamling för alla flickors rätt till ett värdigt liv

    Christer Hansson

  • Besvärligt läge

    Kan ju inte hålla på och skriva om den rackarns förkylningen hela tiden trots att den påverkar mina dagar.

    Streamade några avsnitt till av Sunes Jul på morgonen och de sista av World on Fire innan jag cyklade till kyrkan.

    Blev bjuden på lunch efter det innan jag cyklade hem igen och däckade i soffan.

    Sov någon timme innan jag mobiliserade krafterna för att åka till Kumla kyrkas konsert i trettondagstid. och

    Blev bjuden på kvällsmaten också vilket var tacksamt och avslutade med att se filmen Heaven is for real.

    Christer Hansson

  • Guds gåva till församlingen

    Vi har en hög tanke i kyrkan när vi öppnar våra armar välkomnande och säger att alla som söker sig till kyrkan är Guds gåva till församlingen, att de har något att bidra med och tillföra församlingslivet.

    När det är sagt så fastnar vi i ordningar och regler. Det ska vara tyst i kyrkan under gudstjänsten, inga mobiler får vara framme, kepsen ska tas av. Undantagna är gamla tanter med hatt eller auktoritära kyrkobesökare som vi inte vågar förmana när telefonen plockas upp.

    Men ungdomarna vågar vi ge oss på, eller till och med ser som en plikt att fostra in i de gamla ordningarna som ger oss trygghet och lugn.

    Hmmm…hur var det nu igen? Guds gåva till församlingen?? Ungdomarna undantagna då??

    Dagens morgonandakt talade direkt till mig och de funderingar jag bär på.

    Christer Hansson

  • Glädjen i församlingsgemenskapen

    Glädjen i församlingsgemenskapen

    Saker i livet kommer och går, men församlingslivet består.

    Det har varit svårt i år att vara engagerad i hemmaförsamlingen pga arbetet på annan ort, men i dag funkade det och det gjorde mig så gott.

    Trots min frånvaro känner jag mig varmt välkommen när jag dyker upp och att jag också är viktig och har något att bidra med. För mig är det unikt, det finns nog ingen annanstans eller miljö som står så med öppna armar för en omfamning.

    Det är en lika brokig skara människor som det var på Jesu tid. Alla sorter av karaktärer och åldrar som är där för att de vill vara där i gemenskap.

    I dag på konfan pratade vi om kyrkoåret och firade jul med skinkmacka, must, saffransbulle, pepparkaka och skumtomte.

    Kände mig upprymd och lycklig när jag cyklade hem i decembersvätan.

  • Konfahelg

    Konfahelg

    Läger. Den nya konfagruppen på över 100 ungdomar startades upp för några veckor sedan och i helgen var det dags för helglägret med syfte att komma samman och bli en grupp.

    Splittrat. För min del blev det lite splittrat. Åkte dit direkt efter jobbet i fredags och hem igen på natten för att på lördagen vara med på ett dop. Åkte dit på tidig lördag kväll och sov över tills i dag då vi hade avslutning några timmar efter lunch.

    Känts bra. Kändes bra att ändå kunna vara med de timmar jag skrapade ihop och det var kul att träffa de nya konfirmanderna, de unga ledarna och de vuxna ledarna, allt i sin helhet och i dess delhet.

    Säsong för säsong. Tar beslut inför varje ny konfasäsong och har således sagt ja till denna omgång också och det känns verkligen som att det är en del av min livsrytm.

    Christer Hansson