Är jag där nu? Där man pratade om som ung, där gamla människor vaknar tidigt på mornarna.
Är lite mellandagsledig och skulle kunna njuta av sovmorgon, men vaknar 04:30 trots få sömntimmar och njuter av att gå upp, brygga kaffe och nyttja mina kreativa timmar som brukar vara tidigt på dagen.
Christer Hansson
Det var som att gå in i ett återfall, där man bara frossar i det man avstått och saknat.
Axlarna föll ner och efter några djupa andetag för att liksom insupa staden inföll sig lugnet och lyckan över att vandra på Stockholms gator igen.
Jag älskar staden och människorna och det känns väldigt hemma trots att jag inte bor här.
Har vandrat nån extra timme innan tåget hem och vi tog en promenad mellan lunchen och fikat i min dotters födelsedagsfirande och kommer leva länge på dem om det dröjer innan jag kommer tillbaka.
Att åka tåg fram och tillbaka ur ett coronaperspektiv känns säkert i och med att alla är omtänksamma om varandra och jag är glad över att vi lyckas hålla igång samhället så mycket trots allt.
Christer Hansson
Är så fullt upp med farsans vård att jag glömmer bort mig själv, men ett tandläkarbesök för nån vecka sedan påminde mig om att jag också är värd att vårdas och tog mig i kragen och ringde det där samtalet till vårdcentralen som jag skjutit på så länge.
Hon var trevlig i luren, men gjorde allt på ett subtilt sätt att få mig att vända mig till något apotek istället för att kolla mina födelsemärken som jag bekymrar mig för.
Hon påminde mig om vårdskulden som uppstod under våren och jag ansåg att vara en del av den eftersom jag undvikit att belasta vården under den värsta pandemivågen.
Påminde henne om att jag redan betalt för att få vård och inte var beredd att göra det igen på ett privat apotek som profiterar på ohälsa.
Det löste sig och hon var mycket noga med att då får jag minsann 15 minuter hos en ung läkare och jag frågade vad jag skulle göra med den informationen.
Nja, svarade hon, de unga är ju noggranna och frågar om råd ifall de är osäkra. Passar mig utmärkt kontrade jag.
Förresten gick det bra hos tandläkaren. En ettårsuppföljning på en rotfyllning där allt läkt som de ska och tandbenet växt till sig igen.
Christer Hansson
Den vet nog inte att den är en mördarsnigel utan när det skymmer på så ger den sig ut och gör det den är skapt för, att snigla sig.
Det är ju jag som är mördaren som snabbt och resolut klipper huvudet av den.
Var det så begreppet uppstod, att någon hörde fel?!
– vad gör du?
– Mördar en snigel!
– Va! Mördarsnigel?!
Christer Hansson
Kan det spöka i en husvagn?
Hemsökta hus är vedertaget och gängse, till och med en affärsidé att tjäna pengar på olika sätt. Ofta är det någon olycklig människa som fastnat i övergången mellan jordelivet och dit den ska vidare.
Men finns det inga olyckliga campare som fastnar i husvagnen när det är dags att fara vidare?
Christer Hansson
Ränderna verkar aldrig gå ur.
Min pappa frågade mig häromdagen om hur gammal jag är och vi skrattade gott åt att ingen av oss viste.
Jag ser igenom allt elände som han är drabbats av att nånstans långt där inne finns hans livsgnista, jävlaranama och glimten i ögat kvar och det är vissa saker i honom som jag märker att ränderna går aldrig ur.
Själv ligger jag i husvagnen och spelar min ”pepp-lista” från Spotify och gamla vibbar från förr kommer över mig och jag saknar att dricka öl med grabbarna och och spåra ur så där som grabbar gör när det blir för många bärs. Saknar att gå på krogen med polarna för att ragga. Livet var så enkelt på den tiden.
Att sakna något är inte samma sak som att jag vill eller kommer att göra det. Det jag saknar är en svunnen tid som aldrig kommer att komma tillbaka till mig för jag kommer inte att göra de valen.
Har inte smakat starkt på säkert 10-15 år och kommer aldrig att göra det igen. Drack min livskvot i unga år så det finns inget utrymme kvar.
Trivs med att träna, filosofera och äta så nyttigt jag pallar med. I begreppet filosofera ingår min tro för att tro är för mig att filosofera.
Men visst fasen vore det kul att festa till lite. Funderar på om jag ska dra igång ett Rave Party i kväll 😉
Christer Hansson
En del går helt enkelt ut i skogen. Jag gick ut i blåbärsskogen i går. Det finns tall- gran- löv och blandskog. I andra länder finns det djungel med farliga djur i.
Några kommer om nån vecka gå ut i lingonskogen och svampskogen är redan flitigt besökt.
Jag njuter av sol och värme, men det finns regnskogar för den som så önskar.
Ett kalhygge är ingen skog, men ligger ofta i skogen och väntar på att få bli ny skog.
En del hamnar i snårskogen
Christer Hansson
Vet inte om det är värmen som gör att jag blir det och inte kan träna som jag ska eller om det är för att jag återigen fått någon förkylning eller liknande som inte bryter ut.
Sprang långpasset förra söndagen som kändes lite segt och därefter har det tagit tvärstopp.
Brukar vara seg på sommaren som är min sämsta period under året att träna på.
Långpasset i morgon bitti blir någon slags värdemätare på kroppens status.
Christer Hansson
Såg fram emot morgonens långpass eftersom det bara var 26 kilometer och skulle vara snart avklarat.
Njöt som vanligt av gryningen och dagens uppvaknande. Jag, vägen, solen och naturen.
Det blev varmt och jag tog av mig bandanan och handskarna för att hålla en bra temperatur i kroppen, men jag var klantskalle och tappade bandanan någonstans. Jag har flera, men den här var från Wings for Life som var ett lopp jag uppskattade mycket de är de arrangerades i Sverige.
Kände tidigt en andfåddhet och tunga ben så jag förstod att idag skulle jag få kriga för kilometrarna.
Letade efter bandanan på hemvägen efter vändningen vid 13 kilometer, men den måste ha blåst iväg.
Frulle när jag kom hem och resten av dagen blir det att ligga på sofflocket som en riktig Kronblom.
Mitt minne säger att Kronbloms fru lät honom ligga på sofflocket även om hon tyckte att han skulle upp och bidra. Däremot Lilla Fridolfs fru slog Fridolf i huvudet med en brödkavel. På riktigt, det låter livsfarligt.
Christer Hansson
Gillar grusgropar och bergtäkter.
Det var det bästa som fanns när jag var liten, att följa med farsan i lastbilen till en grusgrop där jag tittade fascinerad på de enorma groparna, en del vattenfyllda och de stora högarna med sorterat grus och sand som en lastmaskin kunde hämta några skopor av och lasta på bilens flak.
Det är fortfarande ett drömyrke att köra lastmaskin i en grusgrop.
Sedan många år tillbaka har man slutat att ta grus ur åsarna och på den tiden jag körde lastbil så fyllde man dem med byggavfall och annat för att återställa så mycket som möjligt och istället började man med bergtäkter för att få fram byggnadsmaterial.
Det är ett smart sätt att på plats vid t.ex. vägbyggen använda det berg och sten man spränger bort och använda det till fyllningsmassa i bygget och på så sätt slippa ta det någon annanstans ifrån.
Får jag chansen så besöker jag gärna en grusgrop eller bergtäkt för att insupa atmosfär och på senaste långpasset löpning tog jag en avstickare in i skogen.
Christer Hansson
Christer Hansson · Grill Studios 