Det går att läsa sig till kunskap men ibland så måste den upplevas för att tas in.
Igår så kände varenda muskelfiber i min kropp vad det innebär att inte ha gjort läxan.
Jag har tränat hårdare än tidigare och satt upp högre mål och så blir resultatet i paritet med förra årets Lidingöloppet.
Många saker som jag vet bommade jag på.
– Jag tog inte kolhydratladdningen på allvar.
– Jag kom i tidsnöd innan start trots att jag åkte upp kvällen innan och hade alla förutsättningar för en bra uppladdning, vilket medförde att jag missade viktiga detaljer.
– Jag hade inte tagit reda på vilken sportdryck som serverades vilket medförde att magen flippade ut och jag fick stanna två gånger.
– Jag hade inte lagt upp någon plan för hur jag skulle disponera loppet vilket innebar att jag gick in i väggen inför sista milen. Det som fick mig att fortsätta var den mentala styrkan, fysiken var helt utslagen.
Det här var andra gången i år som jag är så här oförberedd inför ett lopp och första gången hände samma sak, så nu hoppas jag att både hjärna och kropp har lärt sig.
Det är nyttigt att lära av sina misstag.