Jag andas alldeles för grunt och drar därmed på mig spänningar i kroppen och jag blir inte tillräckligt syresatt. Jobbar medvetet på att bli bättre i att andas djupt.
En intressant grej i artikeln är på slutet där det står att om man lyckas stoppa sig själv i affekt så har man kommit långt.
http://www.di.se/artiklar/2014/10/30/andas-djupt–bli-framgangsrik/
Christer Hansson
På samma sätt som man lämnar in bilen på reparation så ska jag bädda ner mig för återhämtning. Ställer in dagens träning till förmån för vila. Känner mig sliten och energilös med ett lätt tryck över pannan.
När man hämtar ut bilen så brukar känslan vara att de är nästan som nya och jag hoppas att jag vaknar upp ur min återhämtning med samma känsla.
Christer Hansson
var hos min magnifika kiropraktor F idag och han mörbultade mig som vanligt på ett välgörande sätt. Det smärtar i både kropp och själ. Det är vid sådana tillfällen som jag verkligen inser att låsningarna i kroppen börjar med en obearbetad känsla som blivit en fysisk låsning. När han använder mycket tyngd som pressar luften ur mig totalt så skrattar jag trots obehaget och när han använder koncentrerade tryck på olika punkter så blir jag ledsen. Jag är helt slut efter 15 minuters behandling men han är fantastisk.
F är lite förbryllad över min kropp som trots allt har en hög rörlighet som inte skulle behöva behandlas. Han ser någon diskrepans som han är nyfiken på och vill träffa mig en gång till bara för att se vad resultatet av dagens behandling gav. Kul att jag kan vara med att bidra till ny kunskap 🙂
Christer Hansson
Kommer upplyft och upprymd från ett samverkansmöte där jag har företrätt våra medlemmar som har valt mig i förtroende. Vi har haft bra och respektfulla dialoger där vi tillsammans har stakat ut fortsatt väg framåt med verksamheten. Det är som skillnaden mellan natt och dag om man jämför med hur det var för ett år sedan då jag minst sagt hängde löst p.g.a mitt fackliga engagemang och att man inte klarade av att göra skillnad på sak och person. Då var jag förberedd på att bli av med min tjänst i den utsattheten.
Nu ett år senare är jag kvar och kan konstatera att några av de som då satt säkert inte finns kvar på sina poster eller i organisationen.
Det är ett högt pris jag har fått betala för den utsattheten som var då, min hälsa. Det har satt sig som värk i kroppen och vad det är för något vet jag ännu inte men det ska jag ta reda på.
Nu gläds jag av att solen skiner igen i organisationen och att det finns utrymme för alla att växa och bidra.
Christer Hansson
En lång men ack så viktig debattartikel. Det är intressant att vi är rädda för och försöker skydda oss emot mer akuta olyckor som kanske ändå inte kommer att hända men tillåter oss att dö långsamt av den dåliga mat som vi äter.
Jag försöker att äta nyttigt och tycker att det är svårt. Har flera vänner som lyckas att göra det svåra enkelt så jag vet att det går.
http://m.gp.se/nyheter/debatt/1.2445923-den-daliga-maten-dodar-oss
Christer Hansson
För exakt en vecka sedan hade jag suttit med Marina i min famn för att ta farväl. Tårarna rann ner för min kind och jag berättade för henne hur mycket jag älskade henne och hur förtvivlad jag var. Hon var så svag att jag trodde att hon dog där i min famn. Utmattad av att vaka somnade jag till slut med henne på mitt bröst.
Jag mådde själv inget bra. Efter maran åkte jag på en förkylning som tog musten ut mig. Kändes som jag var påväg att få lunginflammation eller nåt sånt. Mina värden blev sämre och sämre. Så pass att jag blev orolig och pratade med C om det. Jag hade pratat med henne om det en vecka tidigare men nu var det riktigt illa. Jag är inte den som oroar mig i första taget men eftersom C är mamma till min dotter så ville jag att hon skulle veta hur det var fatt och C är nog ändå den enda som jag skulle anförtro en sån sak.
C propsade på att jag skulle söka upp vården och jag lovade henne det. För egen del så hade mitt mående försämrats så fort och smärtorna i magen gjorde mig orolig.
Jag pratade med Marina på tisdagskvällen när hon höll på att lämna mig att jag också var dålig och orolig.
C kom hem till mig på onsdag förmiddag när jag åkt till jobbet för att se till Marina. Vi ville inte att hon skulle vara ensam. När jag kom hem efter jobbet så levde Marina fortfarande och jag tog över vaket. C hade städat delar av min lägenhet och plockat ordning på katt-grejerna. Jag blev så glad över den handlingen. Det är så länge sedan någon gjorde en sån sak för mig och det var precis vad jag behövde i den stunden. Att C fanns där för mig som stöd och någon som jag kunde visa min oro inför tror jag har varit en avgörande faktor.
Marina och jag tillbringade kvällen tillsammans och hennes vändning kom där och så gjorde även min.
Marina är så stark och pigg nu att jag blir lite irriterad på henne när hon kör med mig och det är ju ett gott tecken. Själv känner jag mig pigg och stark igen och hänger väl med ett tag till jag med 😉
Christer Hansson
Mitt allmänna mående har varit nedsatt ända sedan jag sprang maran. Har diffusa smärtor i magpartiet och över bröstet och allt på den vänstra sidan. Har ju haft problem med den vänstra sidan i flera år på olika sätt.
Åkte ju på en förkylning direkt efter maran och den vägrar att släppa även om den lättat något från förra veckan. Känner mig stundom febrig och skakig.
Har gett mig den på att leva livet som jag vill i alla fall. Ska dock försöka att sova lite mer veckan som kommer men det blir en svag start på det försöker eftersom vi kommer hem från Kent-festen mitt i natten.
Christer Hansson
Visste du det här?
http://www.runnersworld.se/artiklar/nio-skal-att-springa.htm?utm_source=twitterfeed&utm_medium=facebook
Christer Hansson
På Katekumenatet i tisdags så berättade jag att jag sover ca. 5 timmar per natt. Det är för lite och jag ska bryta den vanan och sova lite mer.
http://www.runnersworld.se/blogs/runnerslove/den-viktiga-somnen.htm#comments
Christer Hansson
Jag reflekterade häromdagen om dilemmat att göra ett val utifrån lust eller plikt. Konkret så hade jag att välja med att vara hemma och jobba med mitt privata i dag eller åka till Bromma och vara med på en Spa för själen-diplomering. Jag valde Bromma.
Min drivkraft i det valet var så stark att jag ställde klockan på 04.30 för att hinna springa långpasset innan avfärd. Och det var rätt val. För varje gång jag deltar i ett SFS-möte av något slag så inser jag mer och mer hur rätt det är och hur underbara människor som jag möter där. Det är rätt så unika tillfällen som är svåra att hitta någon annanstans i dag.
Det är spännande att få vara delaktig i Spa för själen just nu för det händer grejer i processen och det finns mycket vilja, kraft och kompetens.
I dag så diplomerades fyra nya arrangörer och det var kul och givande att få vara med och Chilla tillsammans med dem.
Christer Hansson
Christer Hansson · Grill Studios 