Var redan sent ute när jag lämnade hemmet och tog mig till tåget.

Trampade på som sjutton med den tungt lastade cykeln och kom väl typ 800 meter då kedjan hoppade av.

Det gällde att tänka snabbt på vilka möjligheter jag hade.

Att vända cykeln upp och ner för att hänga på kedjan igen? Nej, då skulle fingrarna bli fulla med olja och allt jag därefter tog i skulle bli oljigt.

Ställa cykeln och med rask takt fortsätta mot tåget? Nej, packningen var för stor och tung och då skulle jag missa tåget.

Låta packningen vara kvar på cykeln och springa med den bredvid? Ja, det skulle kunna funka. Har det funkat för den mannen som så länge jag kan minnas sprungit runt i staden på det sättet, har aldrig sett honom sitta på cykeln så skulle det väl fungera för mig.

Jag sprang och sprang och parkerade cykeln på ett annat ställe än jag tänk för att hamna närmare resecentrum och nu sitter jag på tåget med svetten rinnandes K hårbotten ner för nacken och ryggen

Christer Hansson