En dag i ofas

Det här inlägget fastnade i utkast 180726, men jag väljer att ändå publicera det nu

Det var nog den tidiga morgonen som fick mig att hamna i ofas och när man är i ofas blir man plump trots att man vill väl. Reaktionerna blir sämre och man fastnar i dörröppningar tillsammans med någon annan som försöker ta sig in eller ut.

Man missar entréer och när man är i ofas tappar man bort sig själv och hittar sig till slut sittandes att tomglo.

Hoppas natten får mig i fas igen.

Christer Hansson