Pratade med min frisör om det igår, hur man ska hantera känslorna kring utebliven träning. Vi pratar alltid om våran träning när vi möts, hon om sin på gymet och jag om löpningen.

Vi är överens om hur lätt det är att passera en tidsgräns i vilan där det mentala vill fortsätta att skjuta på återstarten av träningen.

Ändå så vill jag framhäva att vila när det behövs. Det är som det står i det här blogginlägget att vi tränar för att må bra och det måste bara grunden i vårt beteende.
http://imactive.se/idawarg/2015/01/02/angest-av-utebliven-traning/