Med 10 km tävlingsfart i benen från lördagen var det tufft redan från första steget igår på 30 kilometers-passet. Det blåste och snöade så jag provsprang i olika riktningar för att hitta en bra runda och då hittade jag en borttappad plånbok.

Sprang hem med den och ringde polisen och vi kom överens om att jag själv skulle kontakta ägaren vilket jag gjorde.

Sprang ut igen och efter en stund ringde ägaren till plånboken och vi bestämde att jag skulle springa hem efter den och sedan hem till honom för att lämna den.

Så den första timmen av passet där jag sprang nästan 10 km kom jag ingenstans, var liksom fortfarande hemma.

Då hade vädret ändrat sig till vindstilla och sol så jag stack iväg igen på sträckor kag inte brukar springa på för att få den mentala stimulansen i att upptäcka omgivningarna och då klarade jag kilometrarna upp till 20 km.

Då ringde en kompis som vet att jag brukar springa på söndagar och att jag uppskattar hennes sällskap i lurarna och det hjälpe mig de sista 10 kilometrarna upp till 30.

Christer Hansson