Röstfiske

Jag har konsekvent undvikit partistugor och utskickade valarbetare. Har förberett mig för hur jag vänligt men bestämt ska avfärda dörrknackande röstfiskare.

Blev omringad utanför Konsum av kvinnoföreningen i ett parti som jag faktiskt kan känna mig hemma i. De ville köpa min röst med karameller väl förpackade i partiets logga. Omringad och instängd nekade jag att ta emot godiset och förklarade att jag är emot detta röstfiskeri och att mina politiska rötter är djupare än så. De blev svarslösa, stressade och öppnade upp ringen för att släppa iväg sin politiske fånge till ett fortsatt liv med rätten till en egen åsikt.

Och sen händer det som bara kan ske när man minst anar det och heller inte förväntar sig något.
På väg till jobbet så ser jag två personer med reflexvästar på, så som alla idag vill markera ”jag gör något särskilt idag”, stå vid bommarna vid industrispåret, utdelandes något till de som stannar.

Min första tanke var att det kan ju inte vara ”cykellysekontrollanterna”.

När jag måste stanna för att det är rött så noterar jag att det är två glada ungdomar som är iförda västarna och den på min vänstra sida sträcker fram ett sadelskydd till cykeln och tackar för att jag cyklar.

Sadelskyddet har ett politiskt partis logga och jag känner att de hittade mig där jag befann mig.

Innovativt och skickligt!