Det var länge sedan jag längtade till helgen som nu. Det har varit en tuff vecka med för mycket att göra och för många deadlines . Som ett alldeles för trång nålsöga att ta sig igenom.
Så underbart att kliva in i lägenheten och mötas av värme och väldoft. S hade dukat upp så vackert som bara hon kan. Precis vad jag behövde.
Vi är väldig olika. Så pass olika att vi troligtvis inte skulle ha hittat varandra i det traditionella mötena i livet. Nu börjar ju nätet bli en traditonella mötesplats men på våran tid var det inte fint att träffa någon på nätet så som vi gjorde.
Vi gillade de själar vi visade för varandra genom internet och den dagen vi sågs i den yttre världen sa det klick.
Det har tagit många år att därefter hitta rätt. Våra vägar har gått både ihop och isär flera gånger och vi har uppenbarligen alltid hittat varandra igen. Det måste ju ändå bero på någonting.
Ni har vi franskt kindpussats, dinerat i matsalen, intagit kaffet i salongen och bytt gåvor med varandra. Vi lever i det lilla och känner oss trygga med varandra.
Christer Hansson



Lämna en kommentar