Håkan Nesser lockar 

Några valde föreläsningen innan i samma lokal bara för att sitta kvar tills Håkan Nesser ska föreläsa. Kön utanför blev okontrollerad och när dörrarna öppnades blev det kaos och några äldre utan muskler kom i kläm. 

Väldigt oproffsigt hanterat av arrangörena. Det här hade de kunnat förutse och antingen tagit en störta lokal eller delat ut biljetter.  

 Mina anteckningar från föreläsningen Berättelsen – livets ryggrad. 

Pratar om ”krisen i bokbranschen” som pågått sedan 80-talet. Kanske är det branschen som är i kris, inte boken. Det läses mer svensk litteratur än någonsin. 

Branschen har inlemmat alldeles för krångliga system och så många människor som ska få utkomst på varje bok. Däremot kvarstår människans behov att få i sig berättelser via böcker. 

Barn som ska dö hanterar det bättre än vuxna. En 12-årig pojke som skulle dö grämde sig bara över en sak, att inte få läsa sista storyn av Harry Potter. Författarinnan hörde detta och besökte pojken flera kvällar i rad och berättade för pojken hur den sista boken skulle sluta och det blev lindring för honom.  

Det finns människor som på ålderns höst ångrar att de inte läste fler böcker under sitt liv. 

Finns det böcker i himlen?

Vad är en bok? Vad är filosofi? Det är det som filosofer håller på med. Vad är en berättelse? Jo, det är när någon berättar något. 

Det finns ingen konst som ligger så nära livet som en berättelse gör. Varje kulturyttring försöker förklara livet och ingen kan det bättre än en berättelse. 

En berättelse börjar, pågår och slutar precis som livet gör. 

Film? Ett hot mot berättelsen? När man ser på film är man våldtagen, man skapar inget själv. Om man läser en bok och sedan ser filmen blir det aldrig samma sak eftersom när vi läste boken skapade vi en egen film i bakhuvudet och den stämmer sällan med biofilmen. 

Håkan anser det konstigt att göra film av böcker eftersom det måste huggas bort så mycket. 

Vad är så speciellt med berättelser? De handlar om människor som ställs inför val och får ta konsekvenser av det. Vi identifierar oss med nån roll i boken. Vi förstår varandra över landsgränserna och vi kommer varandra nära i tid och rum. Om jag läser en spanjor från 1600- talet så förstår jag. 

Berättelsen ger en moralisk kompass och jag förstår att jag får  ansvar för mina handlingar. Livet är kaos och vi vill skapa ordning i det.

Man behöver skruva upp livets fart i en bok så att en berättelse räcker i en vecka. 

Varje berättelse har en egen inre logik och bestämd längd. Man måste ha känsla för hur lång en berättelse ska vara. 

”Du ska inte döda fler människor än du kan äta upp” Isländsk nobelpristagare. 

Berättelser gör oss till bättre människor. När vi läser får vi gratis spegel till våra egna liv. Kanske är det en demokratisk skyldighet  att läsa böcker. 

Christer Hansson