Fyller år i morgon, den 19 december och jag brukar bjuda in till kalas.

I år kom det lite på kant och när jag skulle ta tag i det stukade jag foten.

Tänkte för några dagar sedan att jag hoppar över firandet, men kände mig sorgsen i samma stund när jag insåg hur mycket jag tycker om mina vänner och familj och att inte få samla dem för att umgås.

Bestämde mig i eftermiddags för att bjuda in gänget på torsdag och känner mig nu glad och lättad över att få umgås med dem några timmar på kvällen. Har sagt ifrån om presenter, det är gemenskapen som jag gläds över.

Christer Hansson