Ännu en pusselbit av min uppväxt har filmatiserats och jag har i två timmar under kvällen fått återuppleva den tiden utifrån mitt nu vuxna perspektiv och jag förstår vad den tidens anda och Sverige skapat mig till.
Det är ovanligt att en film får applåder i slutvinjetten och den kändes varm och genuin, som om man ville ge något tillbaka till den ömtåliga Ted som verkar ha gett så många så mycket.
”Nu blir det två timmar nostalgi” sa mannen i det högra biosätet när han slog sig ner och jag tror de flesta i den fullsatta salongen kände så.
Så mycket som kopplades ihop med Borg, Ramel, ABBA, Schaffer, Palme och jag mindes hur litet Sverige var och hur stora varje enskild händelse blev. Det som hände pratade alla om och kändisar var ouppnåeliga.
En grymt bra film som sågas av filmkritikerna men verkar gå hem hos folket.
Christer Hansson
Lämna en kommentar