En gång i min ungdom när jag lagat kundens tv och skulle lämna villan gick jag självsäkert ut genom altandörren och stirrade rätt ut på en plogad åker. Det var bara att vända om och söka ytterdörren i motsatt riktning av huset.
Förutom att jag fastnar i saker så har jag levt med svag rumsorientering. När jag ska lämna behandlingsrummet hos tandläkaren går jag alltid längre ner i korridoren där det tar stopp och jag får vända och ånyo hälsa hej då till sköterska och tandläkaren som står kvar i öppningen och undrar när jag ska lära mig att gå till höger istället.
Tankar för dagen – Annelie Bränström-Öhman
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/800476?programid=1165
Christer Hansson
Lämna en kommentar