Predikan påskdagen

Så som jag hörde och skrev ned den:

Trots att de tre kvinnorna vet att döden har makten så gick de i mörkret till graven. Varför gjorde de det? De kanske anade att det Jesus sagt, att det omöjliga var möjligt. 

De balanserar mellan hopp och förtvivlan och visste inte vad de skulle tro. Vid graven mötte de det nya livet. 

Vi lever våra liv under samma förutsättningar som kvinnorna, en pilgrimsvandring i tro där vi inte vet vad vi ska hitta. 

Vi får inte stanna vid graven utan vi måste gå vidare ut till människorna där Jesus finns i vardagen. Det är där vi delar hopp, tro och kärlek.

Vi behöver lämna gravens liv och gå in i hoppets liv, vara i livet där det pågår. 

Trots allt ont så fortsätter vi leva våra liv här och nu i hopp och med berättelsen om uppståndelsen, vi gör som de tre kvinnorna. 

Vi lever i vardagen där livet är. 

Liv, hopp och gemenskap. 

Påskens mirakel är att få uppleva samma liv på ett nytt sätt trots att vi kanske är förskräckta över våld, hat och ondska. 

Att vara kristen är att leva med Kristus för ögonen, bygga liv med gråten i halsen och lita på tro, kärlek och hopp. 

Christer Hansson