Vi bestämde i går när vi bildade den svenskspråkiga bibelstudiegruppen att vi ska ha en samtalsledare för dagen.

Den som nämndet hon klämdet, så igår fick the Old ladie som gav förslaget vara det. Vi ska alternera uppgiften och gruppen utsåg redan igår att jag skulle vara dagens samtalsledare.

Så efter en vädergisten morgon, berörande morgonmässa och enkel frukost sög jag i mig som en svamp av Broder Emils introduktion av dagens bibeltexter.

Bröderna är helt fantastiska att ur en text hitta perspektiv som jag aldrig upplevt någon annan gjort. Det är så givande och jag njuter inrulla drag.

Med det som grund samlades vi för dagens delande och det var saker som jade gjort ont i livet och kanske fortfarande gör ont, så tårar rann och näsor snöts innan vi tog en runda med vad vi känner tacksamhet för i livet och då lättade bördorna lite grann.

Det är så få tillfällen och platser som man så snabbt kommer så nära kärnan inför helt okända människor, men vi känner tillit, närvaro och kärlek och då funkar det.

Som vanligt när delandet kommit igång och man vill fortsätta en timme till så tog tiden slut och jag fick avrunda för att vi i lugn och ro skulle hinna till middagsgudstjänsten (som är innan lunch) som för mig blev en förlängning av förmiddagens bibelstudier och samtal.

Christer Hansson