Oändligheten

Som mycket ung grubblade jag mycket och det hängde med i tonåren och tidigt vuxenliv. Det sög musten ur mig, kanske för att jag saknade en omgivning och miljö att bearbeta tillsammans med.

Nu grubblar jag mycket mindre och krafterna räcker till det jag vill.

Tankar för dagen handlar i dag om grubbleriet.

Christer Hansson

Kommentarer

3 svar till ”Oändligheten”

  1. surridurr profilbild

    Undrar om vi inte alla som unga vuxna grubblat mycket? Över världsordningen. Eller oordningen. Om förtryck, tvång, diktaturer, översitteri, tvångsmetoder, orättvisor, svält och rikedom osv. Som ung vuxen är man ju superduktig på att lösa världsproblemen tillsammans med goda vänner och ett glas rött.
    Nu är jag inte längre ung vuxen. Inser att problemen ofta är betydligt mer mångfacetterade än jag trodde då jag var 18. Men det är fortfarande samma svält, förtryck osv som förut. Med vännerna är vi fortfarande lika bra på att lösa världsproblemen över ett glas rött.

    1. christerhansson profilbild

      Ja, grubbleriet blir på annat sätt ju äldre man blir.

  2. Carita Liljendahl profilbild

    Ja, det är inte alltid lönt att grubbla – men kan ibland vara svårt att låta bli. Just nu grubblar jag inte över de provsvar jag väntar på från läkare – jag kan ju ändå inte påverka resultaten.
    Ha det gott!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

More posts