Det är måndag och jag vaknade vid samma tid som jag alltid gör på måndagar och är på väg till jobbet. För det var det jag var, på väg till jobbet.
Fascinerande att jag är så programmerad att jag till kropp och sinne efter två ledig dagar är som en robot och ska iväg för att jobba. Känns konstigt och fel att vara här på en måndag.
Känner igen känslan, det är likadant varje år på min sommarsemester, att det nästan känns som att jag gör något fel. Det brukar ta ett par dagar att vänja sig vid att det spelar ingen roll vilken veckodag det är, men just nu går allt på rutin och jag tänker fortfarande tillvaron som effektiva tvåtimmarsblock. Alltså, vad jag ska göra de närmsta två timmarna o.s.v
Christer Hansson
Lämna en kommentar