Tyvärr har mitt hjärta förstenats och jag passerar tiggare utan att bry mig eller hälsa på dem. De har blivit en del av stadsbilden och fått sin roll i den.
Sitter på Burger King och här är de välkomna att värma sig en stund och låna toaletten. Sitter två kvinnor nära mig som återhämtar sig, tittar ut genom skyltfönstret och iaktar världen på samma sätt som jag.
De pratar livligt om nåt trivsamt och skrattar hjärtligt. De får tillbaka sin mänskliga gestalt inför mig. Två medmänniskor bland andra och förhoppningsvis orkar jag se det så när de sitter där ute i det kalla regnet och jag passerar förbi

Lämna en kommentar