Jobbig morgonlöpning

Min biologiska klocka var bara 4 när klockan ringde i morse så det kändes att vi gått över till sommartid. 

Det i kombination med att jag sprang Tunnelloppet igår och att jag knappt kom upp ur sängen i fredags morse pga någon förkylning i kroppen gjorde mig seg och anfådd redan de första kilometrarna på 30-kilometerspasset. 

Blev lite orolig och började tänka ut vem jag skulle ringa till om jag behövde hängas eller hur lång tid det skulle ta för en ambulans att ta sig dit jag var på väg. 

Envis som jag är kämpade jag på istället för att springa hem igen och det blev ett av mina jobbigaste pass på länge. 

Efter halva sträckan ringde en kompis upp och jag behöll henne i lurarna ända tills jag kom hem igen för säkerhets skull. Det fanns inte ett spår av mänsklig aktivitet ute pga sommartiden. 

Om man bortser från andfåddheten så var det vackert ute, framförallt ute vid Ässön i Hjälmaren. 

På väg hem värmde solen upp naturen som släppte ifrån sig förvårens dofter. 

Christer Hansson