Den här dagen fortsätter i orons tecken. Nu kommer det nyhetsflashar om en militärkupp i Turkiet samtidigt som jag äter nattpizza i husvagnen och hör hur kvällens klubbspelning pågår för fullt borta på Sinus.
Jag försöker i den här kontrasten av nyhetsströmmar om en orolig värld samtidigt som vi förluster oss som om ingen hänt att leva så som jag tänkt mig dagen. Vet inget annat sätt att förhålla mig för att det skulle kunna bli bättre eller annorlunda.
Sprang Victorialoppet tidigare i kväll, det brukar jag göra när jag är här och det loppet liksom många andra har växt under åren. Riktigt kul med alla löpare och publik i den kompakt sammansatta banan i Borgholm. Det är den udda distansen 9 kilometer vilket innebär fullt ös från början till slut. En av mina löparväder här på ön tog tidigt rygg på mig och vi växeldrog ett par kilometer.

Benen kändes tunga och i ett uppförslut fick han en lucka som sedan ökade på ju närmare mål vi kom. Är nöjd med placeringen, men inte tiden och det spelar ingen roll, för det var roligt att springa och kul att hela ”familjen” var där och hejade.


Lämna en kommentar